Jag fick nyss höra att den fantastiska programledaren i Masterchef Australia, Jock Zonfrillo, gick bort igår. Så otroligt sorgligt. Han var bara 46 år och dödsorsaken är inte fastställd ännu.
HÄR skriver jag om när han och de andra två programledarna var nya för Masterchef, och HÄR kan du läsa mer om dagens chockerande nyheter.
Var rädd om dig och dina nära ❤
I januari/februari firades det kinesiska nyåret här, och då händer det en massa roligt i Chinatown så vi åkte dit och kollade läget och åt lite street food. Jag låter bilderna tala för sig själva 🙂
Sommaren är verkligen festivalernas högtid här i South Australia, inte minst i Adelaide. I år var jag på öppningskvällen av Fringe med ett gäng sweor från Adelaide och Sydney. Det var även första gången jag och Linda träffades (Linda är ordförande här i SAC/Sydney-Adelaide-Canberra) och det var verkligen efterlängtat! Hon är så himla gullig och vi har verkligen klickat.
Under Fringe så lever hela staden upp. Korsningen vid East Terrace spärras av under helgerna så folk kan gå som de vill och det är folk ööööverallt. Tydligen slogs det besöksrekord med en miljon besökare i år.
Vi gick på en helt fantastisk 80-talsshow där publiken sjöng och dansade med till en del av låtarna för glatta livet. Så himla roligt! Älskar 80-talet. Ett liveband spelade och vi fick följa huvudpersonens nostalgitripp tillbaka till sin tonårstid.
Efteråt tog vi en dricka och minglade. Jag som är ganska ny i SWEA träffade många nya ansikten och försöker fortfarande placera rätt namn på rätt person, haha. Sweorna från Sydney var här hela helgen, så vi hann med en hel del (även fast jag inte kunde hänga med på allt). Bland annat lunchade vi på Swedish Tarts i Glenelg och tog en liten promenad ut på piren. Fin helg!
Mina hoods! Glenelg 🙂
Det var tydligen en matfestival där också.
Väldigt trevlig helg! 🙂
Det händer mycket nu! För ett par veckor sedan hängde jag med på en himla fin utflykt till The Cedars i den mysiga lilla tyska byn Hahndorf med ett härligt gäng Swea-kvinnor.
Vad är The Cedars kan man ju fråga sig. Jo, den talangfulla konstnären Hans Heysen (som föddes i Tyskland men kom till Australien som åttaåring, om jag inte minns fel) flyttade till Cedarshuset/The Cedars med sin fru 1912 och de fick åtta barn ihop (!). Huset har bevarats som det var då (tyvärr fick vi inte ta bilder där inne) och det var som att besöka en annan tid.
Utanför The Cedars-huset
Wow vilket avtryck huset, tavlorna och den vackra naturen runt mig lämnade. Det är lätt att se varifrån han fick sin inspiration till att måla, inte minst från vackra Flinders Ranges. Är det inte coolt hur någon som jag inte ens visste fanns för några veckor sedan kan väcka så mycket tankar och känslor, dessutom ganska djupa och existentiella sådana
Efter att ha kikat runt i huset och på tavlorna, hängt i målarstudion en stund (där det gick bra att ta bilder) och gått en promenad blev det god picknick och supergod morotstårta En söndagsutflykt helt i min smak!
Studion där han målade sina tavlor
Utsikt uppe från berget
Naturen däromkring
Picknick!
I slutet på mars hälsade vi på ”svärfar” i Middleton. Älskar vägen dit som kantas av fina träd och några små samhällen. Svärfar och hans sambo bor så fint och odlar en massa godsaker (och är grymma kockar!) Älskar trädgården där!
Vi blev bjudna på god lunch, god efterrätt och himla trevligt sällskap; vi hade med oss två av Joels systerdöttrar så vi var ett nätt sällskap på sex personer.
Vi var även nere på stranden en sväng, där det dessvärre fanns hundratals (tusentals?) döda fiskar (karpar) på grund av att Murray river svämmade över för ett tag sedan. Sötvattenfiskar går inte så bra ihop med saltvatten. Det var en surrealistisk upplevelse att gå där bland alla döda karpar och samtidigt se fantastiskt fina rosa och orangea snäckskal…
På vägen hem stannade vi till i Port Elliott, där vi varit många gånger tidigare. Denna gång var det ingen surfare i havet, däremot blev jag såååå överlycklig när vi fick syn på ett gäng delfiner som hoppade runt och lekte! Försökte fota men lyckades bara fånga ett par fenor. Så magiskt och jag älskar älskar älskar South Australia. Nån som vill komma och hälsa på? 🙂
Halloj bloggen! Det är jag igen! 😉
Jag har en lång lista på saker jag vill blogga om, så jag ska bara se till att hitta tid att skriva också 😊
Det hände en cool sak för några veckor sedan som jag vill dela med mig av. Jag och Joel älskar att gå på strandpromenader och gör det vanligtvis flera gånger i veckan. Så, för några veckor sedan åkte vi en sväng till stranden för att njuta av det fina vädret och gå på en promenad. Den här gången blev lite annorlunda än annars…
Vi gick ner på stranden och lite längre bort såg vi en fiskare och en stor pelikan. Det finns ett ställe i närheten där fiskare brukar sitta och meta och där brukar det hänga lite pelikaner ibland, men jag har aldrig sett någon pelikan nere på stranden. (Hur coolt är det inte att vi kan se pelikaner här för övrigt!)
Vi kom närmare och i ögonvrån såg jag att fiskaren höll i något stort. Jag tänkte att han fångat en riktigt stor fisk och funderade inte mer på det, för jag var så fascinerad av pelikanen som stod där helt lugnt (och förmodligen hoppades på att få lite fisk han med). Vi kom närmare och fiskaren bad oss om hjälp, och plötsligt såg jag att det inte alls var en fisk, det var en albatross som fastnat i hans fiskelina och i en fiskekrok (!). Fiskaren hade fått napp men så stal albatrossen fisken och fastnade själv på kroken istället. Joel hjälpte till att plocka bort kroken men linan satt så pass insnurrad i albatrossens vinge att det var svårt att få loss den; dessutom hade en del av linan fastnat i en knut som tycktes omöjlig att få upp. Jag provade jag med. Albatrossen var helt lugn, tack och lov… och till slut lyckades vi få bort fiskelinan och albatrossen var fri att flyga iväg igen. Pelikanen stod bredvid och tittade på i godan ro.
Det lustiga var att jag tidigare samma dag tänkte att jag vill komma ut i naturen mer och verkligen njuta av det naturen har att erbjuda. Det blev verkligen en närkontakt med naturen redan några timmar senare, hahaha. Livet down under upphör aldrig att överraska
Hej bloggen!
Minns du mig? I am back! Jag lovar att jag inte glömt dig, och jag räknar med att vi kommer ses oftare framöver. Jag börjar med en lista över 2022 (som jag ”lånat” av Egoina + lite egna frågor).
Gjorde du något 2022 som du aldrig gjort förut?
Jobbade med SEO content-texter (för ett företag som skriver den typen av texter för många andra olika företag). SEO = sökmotoroptimering = texter som ska hamna högt på googlesökningar. Det är ett helt annat sätt att skriva på än vad jag är van vid (som ju ”bara” skriver journalistiska texter, blogginlägg, inlägg till mina egna sociala medier med mera), vilket gjort att jag fått tänka annorlunda och lärt mig massor. Nu fattar jag dessutom varför vissa texter jag läst online har knasig grammatik och vissa ord som upprepas gång på gång, haha. (Å andra sidan är många texter mer ”vanligt” skrivna också, men med vissa sökord i fokus.) Jag har även jobbat med att översätta små produkttexter (vilket boostat min kreativitet och fått mig att tänka annorlunda med hur jag kan skriva korta texter och meningar, eftersom jag gillar att skriva lååånga meningar… som du säkert märkt, haha).
Annat spännande jag gjort är att ha gruppcoaching/livewebinarer för företagare och att hålla i en gruppmeditation live.
Vad var din största framgång?
Att jag på en månad fick nästan lika mycket inkomster som jag fick för nästan hela förra året i företaget. Wiihoo! Fler sådana månader tack 😀
Största framgång på det privata planet?
Jag känner att flera av mina vänskapsrelationer, och relationen till Joel, blivit djupare och ännu finare.
Jag har blivit ännu bättre på att göra det jag sagt till mig själv att jag ska och vill göra.
Vilken maträtt åt du oftast?
Haha, förmodligen sushi (och vietnamesisk mat, som sallad med vermicellinudlar), förutom när jag var i Sverige. Då blev det förvisso också mycket sushi men även mycket svensk husmanskost. Herregud som jag saknat det!
Upptäckte du något nytt?
Förutom SEO-skrivande så fick jag återupptäcka vilka fantastiska vänner jag har där hemma och hur otroligt fint det känns att bli så enormt ”kärleksbombad” jag blivit när jag träffat dem. Älskade underbaringar, älskar er så! 🥰
Något annorlunda som hänt?
På grund av allt regn och översvämningar här i landet långt borta så är det mer mygg än vanligt. Tack och lov så har jag (som annars verkar vara en myggmagnet) inte märkt av det, däremot har det fått en intressant ”bieffekt” i form av trollsländor. Vissa dagar har jag sett hundratals trollsländor på bara några minuter. Så så coolt! En flög till och med in i Zachs hus när vi var där.
Vad var sämst?
Att pappa blivit sämre med sin demens och att den där höftoperationen för mer än ett år sen förstört så mycket för honom. Känner mig dock tacksam för att han ändå minns mycket fortfarande, som mig och mamma.
Annat: kriget, de höjda priserna, oron i världen.
Vad var bäst?
Att träffa (nästan) alla mina vänner igen och att vara i Sverige så länge. Kommer för alltid bära med mig den där känslan av att känna mig så översköljd av kärlek 🥰 Hela fyra vänner kom och hälsade på mig i Skåne och det kändes så, så fint.
Det var så härligt att hälsa på Mitta utanför Örebro igen, att hänga i Stockholm och träffa alla där, att ha en jobbdag och gå på den lokala kvarterskrogen med Kikki, båttur, bio och annat med Annika och att Amina tog sig dit hela vägen från LA för att vi äntligen skulle kunna ses och den härliga solrosfotograferingen med henne.
Jag har även träffat flera som jag haft kontakt med i många år men inte träffat förrän nu, som Sarah, Anna-Carina och Maria.
Det har varit fint att hänga hos Linda i Gävle några dagar, och lika fint att hänga på Bakken med Pamela och hennes vänner (jag kommer för alltid vara ett barn när det gäller tivolin och åkattraktioner!), spendera en natt i Göteborg med Hanna där vi även träffade min brevvän, skrivvän och kurskollega Ellinor för första gången, gå på derbyt mellan HIF och Malmö (där det var 16 000 åskådare) med Jennie – och alla gånger Jennie hängt med på en spontan lunch eller spontanhäng. Och så klart alla andra fina vänner jag haft turen att träffa. Jag är så himla lyckligt lottad med mina fantastiska vänner! Några bilder (fler kommer säkert framöver):
Kikki och jag i storstadsmetropolen Trångsund (haha)
Härlig båttur med Annika
Med Amina i Nynäs
Hanna-häng i Göteborg
Träffade Ellinor IRL för första gången!
Fotboll med Jennie
Och såklart har det varit underbart att vara i Sverige så lång tid och att umgås med mamma och pappa, att min kusin och hans son kom på besök och att träna mina favoritpass igen. Love love love! Det kommer säkert bli lite tillbakablickar på det här framöver. Stockholmsresan var verkligen magisk och jag hann med så mycket kul som är värt att skriva om: matfestival i Kungsträdgården, modeutställning med mera.
Ett urval av andra härliga saker med 2022:
Något oväntat som hände?
Skiftet jag upplevde på nyårsafton 2022-2023. Det kändes verkligen som att jag klev in i en ny, bättre version av mig själv!
Bästa köpet?
Flera! Jag köpte så många fina klänningar i somras som är perfekt nu när det är sommar Down Under. Jag brukar ha svårt att hitta klänningar som passar men nu var det nästan svårt att säga nej till fler klänningar (men det skulle jag aldrig säga, haha – har faktiskt beställt två klänningar till som jag väntar på att få nu).
Andra bra köp:
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och. Haft några djupa dalar (mest på grund av sjuka familjemedlemmar) men även höga toppar eftersom det hänt så mycket bra mitt i allt.
Något som var jobbigt?
Pappas mående/sjukdomar och hur det påverkar oss andra. Att jag fick covid lagom tills jag skulle tillbaka till Australien, så jag fick boka om resan. Dock tror jag att jag behövde den påtvingade vilan som det innebar, med tanke på hur högt tempo jag hade fram tills dess. En annan sak som varit jobbig är att jag gått upp mycket i vikt och att det känts jobbigt att ”visa upp” det för mina vänner.
Bästa och sämsta dagen på året?
Bästa: Det finns så många bra dagar så jag kan inte välja bara en, men en som var riktigt riktigt bra var när jag såg den stora försäljningsrapporten där jag omsatte så mycket under en månad. Så så coolt, den känslan kommer jag leva på länge! Likaså känslan av att bli så översköljd av kärlek av mina vänner och alla fina, kära återseenden. LOVE! Ja, och att äntligen kunna träna vattenyoga igen. Himmelriket! Det var även en härlig överraskning att Katja var i Adelaide en sväng och att vi hann ses några gånger. Blev såå glad!
Sämsta: Det jag kommer att tänka på direkt var när jag kom hem från den långa flygresan och pappa hade ramlat dagen innan eller så och slagit upp armen rejält. Det gjorde ont i hela mig när jag såg det. Det blev många turer till vårdcentralen.
Vad önskar du att du gjort mer?
Gått på ännu fler strandpromenader, umgåtts ännu mer med de jag älskar, njutit mer av livet och skrivit bok nummer två som vill ut ur huvudet. Önskar även att jag rest mer, men det kommer 😊
Vad önskar du att du gjort mindre?
Nojat över min vikt och oroat mig över andra saker som jag ändå inte kan påverka.
Bästa tiden 2022?
Även fast det var väldigt upp och ner att vara hemma igen så vill jag ändå säga tiden jag var där. Det hände så mycket bra som vägde upp det dåliga. ❤
Vad ser du mest fram emot 2023?
Flera härliga resor och att hänga med mina favoritmänniskor, flera fantastiska inkomstmånader och att jag äntligen kommer gilla att marknadsföra mig själv (haha). Jag har även joinat ett svenskt kvinnonätverk här och blivit tillfrågad om att sitta med i styrelsen/bli ansvarig för två olika områden, så det ska bli väldigt kul! Det har hänt mer roligt men det kommer i andra inlägg 😉
Vad önskar du dig av 2023?
Ännu mera glädje, flow, hänga mycket mer med alla fina vänner, att alla nära och kära mår bra, ett stort sparkonto och fett bankkonto (haha), att ha roligt varje dag, att gå ner i vikt, att inflationen slutar och att matpriserna blir billigare igen och fred på jorden.
Hur har ditt år varit? ❤
Jag har haft fullt upp med jobb sedan sist, därav tystnad här inne. (Förlåt!) Detta har i alla fall hänt:
Det har hänt mer grejer, men det kommer i några separata inlägg framöver 😊 Vad händer hos dig?
Yum Cha
För några veckor sedan bjöd ”svärmor” oss på lunch på ett kinesiskt ”Yum cha”-ställe i Chinatown. Det var tur att hon hade bokat bord, för det var lång kö utanför och helt fullsatt där inne.
Det är verkligen en upplevelse att gå på den typen av restaurang! Det finns flera sådana restauranger här och det var första gången både jag och Joel besökte just denna. Det är som att vara på en restaurang och en marknad samtidigt. Man sitter vid ett runt bord och så kommer det servitriser och servitörer med mat och frågar om man vill ha vad de nu håller i, till exempel räkdumplings (mina favoriter!), dumplings med andra fyllningar (som köttfärs), friterad bläckfisk (något jag avskytt förut men faktiskt gillar nu), fläsk och allt möjligt gott (och en del märkligt också). När man tackar ja ställer de ner det på en stor, rund glasskiva man kan snurra på och skriver ner det på ett långt kvitto. Sedan får den som hinner ta maten först njuta av den, typ. 😛 HÄR kan du se bilder på några av rätterna de erbjuder (jag fick inte så bra bilder, hehe). Väldigt gott! 😊 Har du ätit yum cha? Vilka är dina favoriter?
Swedish Tarts
En annan dag passade jag på att luncha på det svenska caféet Swedish Tarts när jag ändå var i närheten för andra ärenden. Det blev min favoriträtt: pannkakor med lax och kapris. Så himla gott! 😍
Eftersom det var semmeldagen i samma veva blev jag glatt överraskad av att se att det fanns semlor där med, så köpte med en som jag delade med Joel. Vanligtvis brukar jag bara äta semlor med vaniljkräm istället för mandelmassa; jag gillar verkligen inte mandelmassa… men vad gör man inte när man saknar Sverige och dränks av semlor i Facebookflödet 😉 Hur gillar du dina semlor?
Nu är det våfflor som gäller istället, men har inget våffeljärn så det får jag vänta med tills jag kommer dit. Och på tal om mat så börjar det en ny ”Masterchef Australia”-säsong här snart, med fokus på ”fans och favoriter”. Det ska bli kul! 🙂
Krig i Europa. Igen. Barn som gömmer sig i källare. Pappor som kanske aldrig kommer hem igen, för att de måste försvara sitt land. Människor som flyr för sina liv.
Jag tror att vi kan enas om att det är helt fruktansvärt, hjärtekrossande och väldigt skrämmande.
I många av de internationella grupperna jag är med i på Facebook skriver flera livrädda ukrainare om att de inte vet hur de ska ta sig därifrån. Många andra erbjuder skydd och en plats att fly till, bland annat i Polen.
Jag kan inte ens föreställa mig vilket trauma det är för alla utsatta och vilka djupa sår som säkert rivs upp bland de som flytt från krig tidigare.
Jag vill så gärna tro att allt kommer bli bra. Att alla krig tar slut. Att inga fler dör. Men det känns jäkligt osäkert när en maktgalen man har tillgång till kärnvapen. Kommer det sluta med Ukraina? Eller är målet ett nytt Sovjetunionen? Hela Europa? Vad väntar? Vill vi veta? Går det att stoppa?
Dystra tankar denna dag. Solen skiner medan regnet faller till marken och åskan dundrar i fjärran. Orden räcker inte till, och jag vet alldeles för lite om den här konflikten för att uttala mig egentligen. Men jag hoppas ändå att hoppet, kärleken, ljuset och freden kommer segra, och att alla snart befinner sig i trygghet… och att Putin slutar med sina dumheter omedelbart.
PS Jag kom att tänka på detta inlägg jag skrev 2019 när jag lyssnade på en munk om att heala världen. Kanske dags att prova det igen.
nextstopaustralia.com 