Resan till Sverige startade från Adelaide en sen torsdagskväll i oktober. Det är väldigt smidigt att det bara tar drygt fem minuters bilresa till flygplatsen från där vi bor (inte så kul att bli väckt av flygen klockan 06 däremot…). Vi var ”bara” var 2,5 timme tidiga (och alltså en halvtimme sena enligt Qatars regler) och trots att det egentligen inte var så många som skulle resa fick vi vänta länge i kö. Tretimmarsregeln finns nog av en anledning 😛 Men jag hann med allt i god tid.
Det är ganska smidigt på Adelaides flygplats eftersom besökare kan följa med genom den första säkerhetskontrollen. Eter några kramar och selfies med Joel gick jag in i den andra säkerhetskontrollen (där Joel inte fick följa med) och som vanligt blev jag stoppad och fick göra en helkroppsscanning. Vet inte varför men de verkar gilla att stoppa mig i just Adelaide 😛
Den första delen av resan gick bra (Adelaide-Doha). Jag satt bredvid ett ungt par som gosade så mycket att jag fick en enorm längtan efter Joel direkt (vadå separationsångest) och på andra sidan gången satt ett annat ungt par med en bebis (som var tyst och sov största delen av resan). Jag var ovanligt pigg trots att det snart var midnatt, och maratontittade på fyra filmer i sträck. De sju första timmarna gick fort, men de återstående sju timmarna kändes riktigt sega, och jag försökte tvinga mig själv att sova men det gick inte så bra…
Eftersom jag var vaken när de flesta andra sov blev jag för en gångs skull erbjuden nattsnacks (annars brukar jag också sova den tiden), och blev även tillfrågad om jag ville joina deras medlemsklubb för att samla poäng och kunna åka business class framöver. Hur skulle jag kunna tacka nej till det 😀 Fick en fin penna som välkomstgåva, och skrivnörden i mig blev överlycklig, haha. (De skulle maila mer info om det, men jag har inte fått något, så vet inte hur bra det egentligen fungerar 😉)
I Doha var det ovanligt mycket folk trots den tidiga timmen (tror jag landade runt 05 deras tid) och de två timmarna jag hade där gick fort.
Resan från Doha – Köpenhamn gick också fort, mycket tack vare att jag hade sällskap av en trevlig och social dansk kvinna hela vägen. Jag förundras ibland över hur häftigt det är att det går så pass bra ändå att förstå danska, och bli förstådd (för mig som skåning i alla fall), och det var bara en gång hon inte förstod vad jag frågade, så då frågade jag på danska 😀 Lärde mig nog en del danska på förra jobbet 😉 Jättegullig var hon i alla fall och när det blev lite oklart var våra väskor tagit vägen när vi väl landat gick hon och undersökte det. Jag kämpade mest för att hålla mig vaken, gud så trött jag var! Jag fick en kram och lyckoönskningar av henne när bagaget väl dök upp, en timme efter att vi landat.
Mamma mötte mig på flygplatsen och vi hoppade på Öresundståget till Helsingör, och tog båten över till Helsingborg. Smidigt, billigt (mycket billigare än att åka via bron och Malmö), och härligt att se svenska (och danska) produkter överallt igen 😊 Jag landade vid 14-tiden och var inte hemma förrän 17.30 eller 18 = ca 27 timmar på resande fot. Zzzz.
Sedan dess har jag haft fullt upp och inte riktigt hunnit med bloggen, ber om ursäkt för det! Uppdateringarna kommer tätare framöver 😉Tack för att du fortfarande hänger här ❤
Next stop Australia 