Hej igen Port Augusta!

Förra helgen var vi i Port Augusta som ligger ungefär fyra timmars bilfärd norrut från Adelaide. Två av Joels mostrar fyllde jämnt (50 och 60 år) så vi skulle joina resten av släkten på hans mammas sida för en överraskningsfika på lördagseftermiddagen.

Jag var otroligt trött hela vistelsen; jag har haft sömnproblem sedan vi flyttade, så jag var egentligen inte jättepepp just då, men det är alltid trevligt med lite miljöombyte. Det blev en fin helg trots att tröttheten inte gav med sig. Båda mostrarna blev jätteöverraskade och det bjöds på fika och prat om gamla minnen, allt medans alla småbarn sprang omkring och härjade, hehe. Vi fick även träffa det senaste tillskottet till släkten, en söt liten bebis som alla ville gosa med – det ville tydligen jag också när någon lyfte över honom till min famn. 😛

Det var jätteknepigt väder när vi var där. På torsdagen var det tydligen 35 grader, så jag hade packat med mig shorts och inga varma tröjor, men när vi var där var det typ 12 grader och kändes väldigt kyligt. Brr. Tur jag hade ”vanliga” kläder och en jacka med mig också.

På kvällen var det ”footy”-final (australiensisk ”fotboll”), men eftersom ett av Adelaidelagen åkt ut i förra finalomgången var det väl sådär blandat intresse för det. Personligen tycker jag det är en otroligt tråkig och alldeles för blodig machosport som inte intresserar mig alls (tro mig, jag har försökt sätta mig in i reglerna och det roliga med det under alla hundratals matcher som gått på TV här hemma :P), så efter den väldigt goda grillmiddagen (där jag fixade en sallad som fick ovanligt många komplimanger under kvällen) tackade jag för mig och la mig redan 19.30, helt slut, men utan att kunna somna. Vi hade funderat på att bara åka upp över dagen, men det var väldigt skönt att ha en egen stuga där jag kunde vila öronen och kroppen.

Grillplats på stugområdet där det tillagades en väldigt god middag med lamm, kyckling, korv och annat

På söndagen vaknade vi tidigt och gick över till svärmors stuga för att kolla läget. Vi mötte tre väldigt busiga barn (Joels syskonbarn) som skrev en massa fina budskap på servetter…. och så hittade jag denna, hahaha:

Efter lite familjehäng med svärmor, Joels bror och barnen åkte jag och Joel till Matthew Flinders Red Cliff Lookout för att njuta av lite vacker natur.

Sedan åkte vi tillbaka till storstaden igen och tog vägen via en hel massa mysiga småbyar som Wilmington, Melrose och Claire. Det är precis som att tiden stannat på flera av de där ställena. Mysigt och lustigt samtidigt; vissa platser kändes nästan lite som spökstäder utan en enda människa.

Den här typen av målningar är en vanlig syn här och där i australiensiska städer. Dessa såg vi i Wilmington.

Det tog längre tid att komma hem men det var betydligt roligare utsikt än på vägen upp. Dessutom kändes vårt nya boende plötsligt mycket större efter att ha sovit i en liten stuga under natten, haha.