Veckans to do

En ny vecka och nytt fokus! Denna vecka står detta på min to do-lista:

  • Skapa en digital adventskalender (mer info om det kommer inom kort)
  • Fixa klart bokföringen och momsrapportera senast fredag
  • Överleva pollenallergin – jag har laddat upp med allergitabletter, nässpray, ögondroppar och en näskanna, så hoppas att det kan göra underverk!
  • Läsa klart tre böcker (!) varav två recensionsexemplar: ”Livskoden enligt hjärnan” av Lena Skogholm och ”Finner du mig?” av Stina Sundling. Den tredje boken har jag läst förut men läser igen, eftersom jag har ”money mindset-fokus” just nu 😉 : ”Lucky Bitch” av Denise Duffield-Thomas
Rekommenderar varmt denna bok!
  • Träna HIIT varannan dag

Vad hittar du på denna vecka?

Inspirationsboost

TACK för alla fina grattishälsningar gällande min företagsstart! Det värmer otroligt mycket ❤

Jag har haft en så himla bra vecka! Trots att sömnen krånglat så är jag på ett väldigt bra humör. Jag hade tänkt att ta ledigt denna helg, men det har ju gått sådär, haha. Igår gick det förvisso bra, för jag tog det verkligen lugnt och läste en bok jag fått som recensionsexemplar (”Söker du här” av Stina Sundling). Jag och Joel gick även på en härlig strandpromenad, men det var högvatten och vi missbedömde styrkan i vågorna lite när vi gick längs med klipporna på vår vanliga promenad. Hjälp vad blöta vi blev, haha.

På kvällen forskade jag lite i min ”human design”. Det är en slags personlighetsanalys som grundar sig i astrologi, och det är SÅ spännande! Sedan drog världens fest igång någonstans och nyfiken som jag är var jag ju tvungen att gå ut och kolla. Flera grannar tänkte visst samma sak 😛 Det lät som en livekonsert någonstans, men det var ”bara” fest på tennisbanorna som ligger precis bredvid. Det var en massa barn som spelade, musik på hög volym och diskoljus. Musiken hördes så väl hemifrån att till och med jag som hör dåligt kunde sjunga med i ”Wannabe” av Spice Girls… 😛 Det höll på i väldigt många timmar… Så jag la ner human design-forskandet, pratade med en vän som jag inte pratat med på länge och sedan tittade på ”Springfloden” på SBS OnDemand istället. Jag fattar inte hur jag kunnat missa den?! Jättebra och gripande svensk serie från 2016. Jag älskar att SBS och Australien är så fascinerade av svensk och skandinaviska serier, för det har gjort att jag hittat en massa bra serier som jag missat.

Jag hade väldigt svårt att somna och tyckte att jag hörde konstiga ljud överallt, trots öronpropparna (tills jag insåg att det bara var Joel som snarkade). Jag brukar ha svårt att sova vid fullmåne… Någon mer än jag som har samma problem?

Bild från fantastiska Claire Morgan

Söndag idag då, och jag bubblar av energi och en miljon idéer! Jag som hade tänkt att läsa en annan bok som jag ska recensera idag, men andra saker drar i mig mer… Som mitt eget feelgood-bokskrivande. Jag fick just en snilleblixt om hur jag ska få ihop min historia på ett ännu bättre sätt, men hjälp vad mycket jag kommer behöva ändra i texten nu… Men jag tror det kommer bli bra. Om någon sagt till mig att det skulle ta såhär lång tid att skriva en bok skulle jag bara skrattat. Jag trodde ju att jag var klar efter mitt första utkast… HAHAHAHAHAHA. Så ung och naiv jag var på den tiden 😉 (För ett eller två år sedan alltså.)

Jag har även sökt ett frilansuppdrag som korrekturläsare och språkgranskare på ett bokförlag som söker folk. Känslan jag hade när jag skrev mitt personliga brev var helt magisk, och jag önskar att alla kunde ha samma känsla när de söker jobb! Då blir det så mycket roligare, och jag är säker på att arbetsgivaren känner av det också.

Jag bubblar av idéer inför vad jag ska jobba med nästa vecka. Oturligt nog ligger Academy Onlines hemsida nere (där jag har min coachutbildning och kreativt skrivandekurs), så om ni försökte gå in på den sidan igår ber jag om ursäkt å deras vägnar för att det inte funkat. Hoppas de löser det snabbt. Men det gör mig samtidigt medveten om att jag såklart ska skapa egna onlinekurser också, i mitt eget namn, just för att undvika sådant här. Jag funderar lite på vad som är bäst; att köra via mail, i en Facebookgrupp eller på en kursportal…? Det visar sig (och känner jag mig själv rätt kommer jag testa alla sätt + några till för att se vad som funkar bäst).

Så, dagens planer blir både vila och lite jobb: läsa, skriva på min bok, planera nästa vecka, skriva ner alla miljoner idéer och kanske gå på en promenad. Jag ska även prata med min fina coach-/accountabilityvän som jag pratar med varje söndag.

Det känns som en himla bra första vecka som företagare på ”riktigt”. 😀

PS Inatt drömde jag att jag vann en bil och ett enormt stort fiskenät. Feel free att drömtolka, haha.

Födelsedagsfirande

Jag fyllde år förra veckan! Jag tyckte det var en strålande idé att anamma en av mina bästa vänners koncept om att ha en födelsedagsvecka (det tyckte inte Joel, haha), så jag har försökt göra nåt som känns lite speciellt och utöver det vanliga varje dag.

Måndag: Joel bjöd på sushi på vårt stammisställe 🙂

Tisdag: Strandpromenad (på den fina stranden i Grange) och så fick jag äntligen tillfälle att besöka en mysig liten affär med rökelser, stenar och annat kul på vägen hem. Köpte lite roliga grejer och kände mig pepp på livet. Vi lyxade till det med extra god pizza till middag (äter typ aldrig pizza längre, men det får man när man fyller år va?)

En av stenarna jag köpte är denna. Den ser svart ut på långt håll, tills man tittar närmare. Då är den istället fylld av ett mörkgröntglittrigt universum. Den sägs ha skapats av misstag av italienska munkar.

Bild lånad härifrån (där jag köpte den).

Onsdag: Födelsedag! Flyttade dagens firande till morgondagen istället, så hängde med en fin vän på Marion Shopping center. Köpte en ny bok och lite roligt pyssel. Var på lite dåligt humör, men blev gladare av det, fina födelsedagshälsningar och två fina paket (från en vän i Sverige och en brevvän i Tyskland). Tack så mycket ❤ Passande tema på den svenska boken 😉

Joel jobbade hårt för att baka en pavlova till mig (sååå god tårta med maräng, grädde och bär) och den var himla god ❤ Blev bjuden på god schnitzel till middag. Så tacksam för alla fina människor jag har i mitt liv, och lite extra tacksam för Joel ❤

Torsdag: Denna dag kändes mycket mer som min födelsedag.Var på jättebra humör och det var jättekul att bowla med Joel och fem av hans syskonbarn. Ville så gärna fira med dem, har saknat dem massor (och så ger det mig en giltig anledning att leka lite, haha). Vi spelade discobowling och barnen vann stort…. Det var inte riktigt min dag på bowlingbanan 😉 Joels mamma var också med, men spelade inte. Efter att vi blivit totalt utklassade (ja, mest jag då) blev vi bjudna på god middag på NNQ, en fantastiskt bra vietnamesisk restaurang.

Fredag: Det blev en del telefonsamtal där jag hade hoppats på en helt annan utgång, men tänker att det kanske var meningen att det inte skulle bli av och att jag skulle hitta en bättre väg… Det har jag redan gjort, så det blir bra ändå 🙂 (Haha, kryptisk much?)

Det har blivit lite extra strandpromenader denna veckan också, helt underbart! I lördags till exempel. I söndags skulle vi också gå på en, men så såg jag en bil”utställning” i en park i Glenelg och föreslog att vi kunde titta på fina klassiska australiensiska bilar istället. Sagt och gjort 🙂 Det blev en liten promenad till Glenelgs strand också, och så tittade vi på de sanslöst dyra husen som finns där (och jag har fått en bättre bild av mitt drömhus – det ska ha en pool på taket, med utsikt över havet, och en liten festvåning där man kan äta under bar himmel och ha maten under tak).

Även fast jag var lite moody på min födelsedag (tack Maddie för att du fick mig på bättre humör :)) så har det varit en himla fin vecka! Jag har även fått tre härliga böcker till som jag ser fram emot att läsa (som dock finns i Sverige just nu). Är så redo för ett nytt, färgsprakande, magiskt år!

Älskade bibliotek

Idag var jag äntligen på det vanliga biblioteket i stan igen! De har dock stängt huvudingången så det var lite rörigt att hitta den nya ingången, speciellt med mitt fantastiska lokalsinne… 😉 Men till slut gick det!

Det får bara vara 20 personer på plats samtidigt på bibliotek just nu, så jag fick vänta tio minuter eller så innan jag fick gå in. Först var jag dock tvungen att uppge mitt namn och telefonnummer. Antar att det är för att de måste ha koll på ifall någon blir sjuk så de kan spåra andra som varit på samma plats. Det finns förresten en covid-19-app man kan ladda ner, men med tanke på att det inte tillkommit ett enda nytt fall i hela landet sedan gårdagen (och South Australia har inte haft speciellt många fall den här tiden jämfört med andra stater och länder), så jag känner inget behov av den. Läste nåt om att det finns en liknande app i Sverige med, har du den?

Här stod jag och tio personer till och köade innan vi fick komma in

”Please queue here. Please maintain 1,5 metre distancing”

Hur som helst. Jag lämnade tillbaka några filmer och böcker på ett annat bibliotek förra veckan (på Hutt library strax utanför stan) men så fick jag en påminnelse om att det jag lämnat inte hade lämnats… Jag blev lite fundersam (och det känns ju onödigt att behöva böta för nåt jag lämnat tillbaka i god tid), och tydligen är det så att de har böckerna m.m. i karantän i några dagar innan de registreras som återlämnade.

Det kändes SÅ märkligt att det var så tyst på biblioteket. Det är egentligen skönt i vanliga fall, men annars brukar det alltid vara ganska mycket folk där, och folk som sitter och snackar, har föreläsningar osv…

Lång historia där, sorry 😉 Jag skulle i alla fall bara låna fyra böcker som jag reserverat, men så hittade jag tre böcker till som verkade jättebra, så nu sitter jag här med 18 låneböcker… Lite tidsoptimist, javisst, haha. Den som jag fastnade allra mest för idag var denna:

The Digital Nomad Handbook” av Lonely Planet

Så nu vet ni var ni hittar mig… är det inte vid datorn där jag jobbar (och kaaaanske slösurfar lite för mycket ibland) så är det i en skön fåtölj med en stor hög böcker. Välkommen till mitt otroligt spännande liv 😉 Hihi! Vad läser du nu?

I min lilla skrivarbubbla

Haha, jag känner mig nästan lite lurad. Jag trodde nog att när jag skrivit klart mitt första utkast på min bok så skulle det bara vara lektörsläsningen kvar, och så en del ändringar utifrån hennes förslag, och sedan så skulle jag vara klar på riktigt. Men alltså njaaa… Jag hittade nyligen en klockren artikel om Sju tillfällen när du är färdig med din bok som fick mig att inse att jag är på steg två nu och har nog minst fem eller sex steg kvar innan jag faktiskt är klar på ”riktigt”…

Jag har skrivit mycket den senaste tiden. Jag skrev ut mitt bokmanus för ett tag sedan och har gått igenom det så noggrant jag kunnat, på jakt efter stavfel, syftningsfel och för att se att historien hänger ihop osv. Det tog mycket längre tid än jag trodde. Sedan har jag ändrat lite, flyttat om kapitel och skrivit till ännu mer. Mitt mål var på 60 000 ord, nu är jag uppe i över 77 000 ord och det lär nog bli mer innan jag är nöjd… Känns rätt bra ändå, att ha skrivit så pass mycket mer än mitt ursprungliga mål. Nu har jag skickat boken till en tjej som läst den tidigare, två nya testläsare och till Gilly (lektören), och såklart kommit på grejer som jag missat att lägga till i boken… Det kommer bli en låååång process innan jag faktiskt är klar och har en färdig bok i min hand. Min hjärna har varit väldigt trött sedan jag skickade iväg den i söndags, inte minst eftersom jag hade en deadline på en artikel då också (om covid-19 i Australien). Men nu tar jag en paus från skrivandet ett par veckor (förutom bloggandet förhoppningsvis, jag ska försöka styra upp några nya inlägg snart). Det ska bli väldigt spännande (och nervöst) att få feedback på boken 😀

Nu ska jag testläsa ett antal böcker som blivit lite liggande under min egen skrivprocess. Skönt att läsa någon annans texter som omväxling 🙂

Fotograf: Markus Spiske 

Goda nyheter

Förra veckan hände flera roliga saker. Bland annat så fick jag äntligen klart mitt första utkast på boken, och efter en vääääldigt lång väntan har mitt tillfälliga visum blivit godkänt! Okej, jag trodde ärligt talat att det skulle dröja mycket längre tid, det tog ”bara” 15,5 månader. Jag tror inte att någon som inte varit i samma sits kan förstå hur jobbigt det är när man helst av allt vill kunna vara tillsammans med sin älskling, och visumregler sätter stopp för det. (Joel kunde bara vara i Sverige i ett år och fick inte ens ett samordningsnummer, för att inte tala om alla krångliga regler för att stanna en längre tid/permanent i Australien…) Även fast det bara är ett tillfälligt visum, i väntan på att det permanenta förhoppningsvis också beviljas, kan jag vara kvar här med honom, och ändå kunna resa ”hem” när jag vill hälsa på familjen och vänner. (Ja, efter att covid-19 inte är ett hot längre, vill säga.) Det kommer ett visum-inlägg framöver, för dig som funderar på hur det går till.

I fredags kom ”svärmor” förbi med en flaska champagne och ”cabsav” (min favoritsmak på vin; cabernet sauvignon). Det var så fint att kunna krama henne och prata lite. Det var flera månader sedan vi sågs sist.

Dessutom hände en annan kul grej, men avvaktar med att berätta det tills jag vet mer 🙂 Wihoo! Mycket att fira!

Jag har skrivit ut boken, för att gå igenom hela på papper istället för i datorn. 150 sidor och över 70 000 ord nu, det känns nästan lite overkligt! 😀

Har du något att fira just nu? Berätta, så firar vi tillsammans! 🥳

Uppdatering om mitt bokskrivande

Fotograf:  Florian Klauer

För snart ett år sedan började jag skriva på en bok. Det är en bok som jag tänkt på i flera år men inte lyckats få ner på papper förrän under året som gått. Jag pausade några månader eftersom livet kom emellan, och jag inte visste hur jag ville att boken skulle sluta. Jag fastnade i jämförelsefällan och tänkte att andra skriver mycket bättre, roligare, snabbare… och ingen kommer gilla den. Men så för ett par månader sedan lät jag ett par personer läsa boken, trots att den är ofärdig, och jag fick så fin och bra feedback att nu kan jag faktiskt säga att jag bara har slutet kvar. Om ingen kommer läsa den eller gilla den gör egentligen ingenting (även fast jag såklart hoppas på att folk kommer tycka om den), eftersom jag känner att det är en bok jag ”måste” få ur mig, för min egen skull.

Älskade skrivflow!

Det är så himla roligt att skriva, speciellt när jag kommer in i det där härliga skrivflowet! Jag önskar att jag var en person som skrev snabbare när det gäller bokskrivandet, en som vet vilken väg karaktärerna kommer ta och var den kommer sluta redan innan jag börjar skriva. Men jag har insett att den här boken behövt den tid det tagit. Jag har inte kunnat skynda fram historien, för den har till stor del skrivit sig själv, hur konstigt det än kan låta för den som inte skriver. Det är otroligt spännande att boken blir till liv under mina fingrar och att något djupare skapas än jag hade tanken på från början. Det kanske går snabbare med de andra böckerna jag tänkt skriva, nu när jag vet hur jag och själva processen fungerar? När Katja var här för ett par veckor sedan bollade vi boktankar och hon påminde mig att fortsätta själva grundtanken till att jag ville skriva den här boken, men som jag av någon anledning ändå inte uttryckt tillräckligt tydligt i skrivandet. Nu när jag går igenom det jag skrivit och kompletterar med det vi pratat om känns det mycket roligare igen och öppnar upp för ännu fler böcker framöver 😉

Vad handlar boken om då?

Jag skriver om tre unga kvinnors liv, där dejting och kärlek är den centrala delen. Tanken från början var att det skulle vara en rolig bok, men det var innan jag insåg hur svårt jag har att skriva roligt 😛 Så boken har blivit djupare än jag tänkte från början, med lite om hjärtesorg, utbrändhet med mera också. Jag vill gärna sätta den i ”feelgoodfacket” ändå, och det är så jag vill att de som läser ska uppfatta den som också. Hoppas de håller med 😉

Lite skrivhjälp på vägen

Mitt mål just nu är att få klart ett första utkast senast på tisdag nästa vecka, och sedan skriva ut den igen och gå igenom den mycket mer noggrant. Jag skriver ner idéerna för hand men skriver boken på min HP-dator (även fast det hade varit kul att skriva på en gammal skrivmaskin 🙂 ).

Förutom all värdefull feedback jag fått från de som fått läsa det jag skrivit hittills, lektörsläsningen av några sidor som jag vann av Marita Brännvall under (den svenska) sommaren och genom bra artiklar i Tidningen Skriva så har jag fått så mycket hjälp av den där kursen (på engelska) som jag skrivit om tidigare, nu med den nya titeln ”40 days to a finished book” av Leonie Dawson (annonslänk). Det tog ju uppenbarligen mer än 40 dagar för mig 😉 Men där fick jag in en bra vana att skriva ett visst antal ord om dagen, en massa pepp och hejarop, och i slutet av kursen fick jag lära mig mer om fördelar och nackdelar med att självpublicera och ge ut boken via ett förlag m.m.. Gruppen ”Författare på Facebook” har också hjälpt mig, även fast jag inte varit så aktiv där själv än. Jag inväntar mer feedback från en vän och jag är väldigt förväntansfull och glad över att en lektörsstudent också ska ge feedback på några sidor 😀

Jag har lärt mig otroligt mycket om bokskrivande och hur jag själv fungerar som författare under det här året. Så, fram till idag har jag skrivit 55 464 ord. Mitt mål är runt 60 000 ord, men det är möjligt att jag kommer inse att det är för långt eller alldeles för kort när jag väl når dit. Uppföljning kommer 🙂

Archie Roach på Writers’ week

Mitten på februari till mitten på mars är verkligen högsäsongen för flera festivaler här i Adelaide. Så, jag passade på att besöka Writers’ Week på Adelaide Festival för ett par veckor sedan, för att lyssna på Archie Roach. Archie är en australiensisk ikon som är en av dem som stals från sina familj och sattes i en ”vit” australiensisk familj när han var två år. Han har nyligen gett ut en biografi, är en känd musiker, en förkämpe för aboriginska rättigheter och en stark röst för Stolen generations. Vi var över 500 personer som andäktigt lyssnade på vad han berättade (de få tomma stolarna fylldes upp snabbt).

”Bokpratet” pågick en timme. En journalist ledde samtalet framåt med intressanta frågor och funderingar, och Archie berättade om hans uppväxt, hur han återfann sina syskon (som han inte visste att han hade) när han var femton, att han fastnade i alkoholens våld, om hans musik, bok och även lite om hans hälsa (han har lungcancer). Archie hade en fascinerande förmåga att använda humor och att få folk att skratta trots det tunga han gått igenom.

I slutet fick publiken ställa frågor och han gav kloka, eftertänksamma och inspirerande svar till alla. Den sista personen som pratade var en maorikvinna (från Nya Zeeland) som lagt märke till alla fina skyltar m.m. runt omkring i Adelaide som erkänner aboriginska platser osv här, men att väldigt lite görs för att faktiskt stärka aboriginernas rättigheter och ställning i Australien, till skillnad från hur det är på Nya Zeeland. Det håller jag verkligen med om. Jag har fått höra en del sorgliga historier eftersom släkten på min sambos mammas sida också har aboriginskt ursprung, och samma inspirerande driv i mänskliga rättighetsfrågor som Archie. Jag är så oändligt tacksam över att få ha denna underbara extrafamilj i mitt liv, och önskar att mycket mycket mer kunde göras för att få bort ojämlikheterna och orättvisorna i det australiensiska samhället som allt för många aboriginer går och har gått igenom.

Archie Roach

Archies historia berörde mig verkligen, och jag märkte hur de andra i publiken inte heller lämnades oberörda. Jag är väldigt sugen på att läsa hans bok ”Tell me why”.

Känner du till Archie?

Vilken bok är du sugen på att läsa just nu?

Första advent och Fredrik Backman

Jag älskar (den svenska!) julen och det var viktigt för mig att hinna uppleva första advent när jag var hemma senast. Det är något magiskt med julskyltningar, förväntan om att det kanske kanske kommer snöa (det snöade faktiskt två gånger när jag var hemma 😀 ) och en sån där myspysig julkänsla ni vet…

… ja men eller inte. Julskyltningen i Helsingborg är faktiskt inte mycket att hurra för, men denna dag var ändå annorlunda, för självaste Fredrik Backman var i stan på boksignering! 😀

Vi gick på samma skola i högstadiet, och jag minns så väl en sommar då vi umgicks – det var nog 1997?, och det var han, en killkompis, jag och en tjejkompis till mig. Jag minns faktiskt inte vad vi gjorde riktigt mer än att vi hängde i en park, jag har för mig att Fredrik gungade och jag var sååååå kär i honom (vilket han inte hade en aning om) den sommaren, haha.

Han skriver helt fantastiska böcker (läs dem om ni inte redan gjort det) och jag passade på att köpa hans senaste ”Folk med ångest”. Jag fick en fin autograf och vi småpratade lite (han mindes inte mig, attans, haha), och jag kände mig helt starstrucked.

Söndagen blev dessutom ännu bättre av att jag kilade in i Helsingborgs bästa chokladbutik, Chocolatte, och köpte några goda chokladpraliner 😀 Jag älskar de med saltlakrits, brynt (bränt?) smör och havssalt. Mums! (De har även helt galet goda kolor.)

Det blev inte riktigt den mysiga första adventssöndag jag hoppats på, men den blev ju så himla bra ändå 🙂 och så julmat med mina föräldrar på kvällen, mums!

Inspirerande föreläsning med Ben Harvey

Jag vet inte riktigt varför, men varje gång jag ska på en heldagsföreläsning sover jag helkasst natten innan. Det är nästan som resfeber: jag är orolig att försova mig, att jag inte kommer hitta dit, att jag glömmer ta med vatten osv osv. Denna gång sov jag bara 4,5 timmar (!) men gick upp direkt när klockan ringde i måndags morse. Efter en dusch och lite frukost hoppade jag på en buss in till stan, och väl framme på hotellet där föreläsningen skulle vara möttes jag av Katja, som dagen till ära jobbade på eventet.

Föreläsningen började kl 09 och höll på till 18, men ville man så gick det bra att stanna kvar 1,5 timme till. Jag var helt slut vid 18 så jag åkte hem, men det var en givande dag, trots tröttheten. Föreläsningen var av Ben J Harvey, som pratade om hur man blir en framgångsrik coach. Jag tycker att det är kul att coacha, och mina coachutbildningar och att ha jobbat som jobbcoach i Skåne har definitivt gett mig mersmak, så jag älskar att gå på såna här föreläsningar och lära mig ännu mer.

Ben ger många bra tips på hans föreläsningar, varvat med (lite för mycket) säljsnack om sina egna kurser. Jag gillar inte riktigt hans säljteknik även fast jag förstår psykologin bakom den. Kurserna är ruskigt dyra, och säljs billigare på föreläsningarna (men fortfarande dyrt – den billigaste kostade runt 28 000 kr och de andra priserna sträckte sig en bra bit över 100 000 kr för ett paket med tre kurser, ifall man var bland de första att anmäla sig) men jag tror att kurserna är jättebra, med tanke på allt värdefullt han lär ut på gratisföreläsningarna. Vem vet, en dag kanske jag går någon av dem 🙂

Lite av det han tog upp var att coaching alltid kommer vara ett aktuellt område att jobba inom, nu mer än nånsin. Han visade exempel på hur han coachar och berättade hur hans jobbdagar som coach ser ut (vilket är endast på tisdagar) och hur stor del av året han jobbar med gratisföreläsningar (och därigenom även att marknadsföra sina kurser). Han visade intressanta förslag på hur mycket man kan tjäna per år utifrån vilka priser man tar och hur mycket man vill jobba, och delade med sig av spännande kunskap om hur hjärnan fungerar, värderingar, psykologi, roliga historier och mycket annat. Han är grym på att föreläsa och att ”connecta” med sin publik, och att hålla intresset uppe i 9+ timmar 🙂

Det jag tar med mig från dagen är bland annat inspiration från Ben och de jag pratade med som också var där (bland annat en kvinna som var 70 + och som håller på att skapa en egen hemsida för en verksamhet hon ska starta), några (för mig) nya coachingtekniker och en känsla av att jag är på rätt väg med mina egna planer för framtiden. Skönt det 🙂

Jag valde VIP-paketet denna gång också (vilket kostade drygt 170 kr) och då ingick det en e-bok (”Elevate your mindset”) och mer coachingmaterial + en bra plats längst fram. Eftersom jag hör lite dåligt har jag lärt mig var det funkar bäst för mig att sitta, så vid såna här tillfällen gillar jag att sitta långt fram för att kunna hänga med så mycket som möjligt i vad föreläsaren säger. Jag var på en annan av hans föreläsningar i april (”Prosper from your passion”), och jag gillar att man alltid får ett häfte utformat specifikt för den föreläsning man ska på (även om man inte köpt en VIP-plats). Jag måste erkänna att jag var lite sugen på att köpa enbart hans coachingprogram när han sänkte priset med 7000 kr, men njaa… det får vänta 😉

Jag har börjat lyssna på coachingmaterialet som ingick i VIP-paketet, och WOW alltså, det är riktigt bra och inspirerande! Vore fantastiskt att bli coachad av honom i ett 1-1 samtal. Fram tills det blir av ser jag fram emot att läsa boken och lyssna klart på resten 😉