Oväntat möte på stranden

Halloj bloggen! Det är jag igen! 😉

Jag har en lång lista på saker jag vill blogga om, så jag ska bara se till att hitta tid att skriva också 😊

Det hände en cool sak för några veckor sedan som jag vill dela med mig av. Jag och Joel älskar att gå på strandpromenader och gör det vanligtvis flera gånger i veckan. Så, för några veckor sedan åkte vi en sväng till stranden för att njuta av det fina vädret och gå på en promenad. Den här gången blev lite annorlunda än annars…

Vi gick ner på stranden och lite längre bort såg vi en fiskare och en stor pelikan. Det finns ett ställe i närheten där fiskare brukar sitta och meta och där brukar det hänga lite pelikaner ibland, men jag har aldrig sett någon pelikan nere på stranden. (Hur coolt är det inte att vi kan se pelikaner här för övrigt!)

Vi kom närmare och i ögonvrån såg jag att fiskaren höll i något stort. Jag tänkte att han fångat en riktigt stor fisk och funderade inte mer på det, för jag var så fascinerad av pelikanen som stod där helt lugnt (och förmodligen hoppades på att få lite fisk han med). Vi kom närmare och fiskaren bad oss om hjälp, och plötsligt såg jag att det inte alls var en fisk, det var en albatross som fastnat i hans fiskelina och i en fiskekrok (!). Fiskaren hade fått napp men så stal albatrossen fisken och fastnade själv på kroken istället. Joel hjälpte till att plocka bort kroken men linan satt så pass insnurrad i albatrossens vinge att det var svårt att få loss den; dessutom hade en del av linan fastnat i en knut som tycktes omöjlig att få upp. Jag provade jag med. Albatrossen var helt lugn, tack och lov… och till slut lyckades vi få bort fiskelinan och albatrossen var fri att flyga iväg igen. Pelikanen stod bredvid och tittade på i godan ro.

Det lustiga var att jag tidigare samma dag tänkte att jag vill komma ut i naturen mer och verkligen njuta av det naturen har att erbjuda. Det blev verkligen en närkontakt med naturen redan några timmar senare, hahaha. Livet down under upphör aldrig att överraska 😊

Maskkrav, läget just nu och veckans planer

Är det bara jag, eller går veckorna väldigt fort? Jag hade två deadlines förra veckan och jag är väldigt tacksam över att hjärnan var vaken och med på noterna så jag hann med allt i tid.

Läget just nu

Vi kom ut ur lockdownen hyfsat smärtfritt efter sju dagar och nu är det bara två covid-fall i vår delstat. Däremot är det fortfarande maskkrav om man går in i affärer, shoppingcenter, bibliotek och andra platser där det är folk som man vanligtvis inte träffar. Hoppas innerligt att maskkravet skrotas snart. Jag blir så himla yr när jag använder ansiktsmask och dessutom har jag så mycket svårare att höra vad folk säger med masker på. Inte lätt att vara hörselskadad i dessa tider… :/ Inte ens läkaren ville ta av sig ansiktsmasken även fast jag bad om det när jag var där för att kolla upp min yrsel och ta blodprover ☹ Det dumma är ju att jag har ingen aning om jag missar något som sägs eller inte, och det är svårare för mig att höra på australiensisk engelska än svenska – dessutom ännu svårare med en mask som döljer större delen av ansiktet. I vanliga fall kan jag förlita mig på läppavläsning, ansiktsuttryck och så, men det går ju inget vidare nu. Jag har ärligt talat mått ganska dåligt över det här, men tack vare att jag kunnat prata av mig med några fina själar (bland annat min fantastiska coach!) och använt mig av de mentala coachverktyg jag lär ut i mina utbildningar mår jag bättre igen. Meditation är verkligen magiskt, just sayin´!

Syntolkning: Lapp med texten ”Please wear a mask if entering (No mask no service) Thanks for your understanding!” och en lapp med Covid-Safe Check-in

Veckans planer

 Denna vecka blir betydligt lugnare gällande deadlines, men jag har ändå en hel del att göra:

  • Göra klart sista modulen i ena utbildningen och påbörja en ny modul i den andra utbildningen som jag skapar just nu
  • Gå till doktorn imorgon för att följa upp blodproverna jag tog förra veckan
  • Kolla på några webinar, bland annat om att ha en säljande webbplats
  • Bo på hotell en natt på torsdag (det ska bli så härligt!). Även fast det förmodligen fortfarande kommer krävas mask där så ska jag göra det bästa av situationen. Jag har redan laddat upp med badbomber, ansiktsmasker och bra böcker 😀  

Det kommer säkert dyka upp fler saker allt eftersom 😉 men det är helt okej, för tack och lov har den där extrema tröttheten jag känt under flera månader äntligen gett med sig. Jag är fortfarande trött, men inte så där oroväckande trött. Nu är jag pepp på att våren snart är hos oss, superhärligt! Det märks inte just nu dock, med 14 grader och en väldigt grå himmel… men det vänder snart ❤

Vad händer hos dig?

Stormigt värre

Det märks att det går mot höst här nu. Det har varit några gråa, regniga dagar, och framförallt väldigt blåsigt. Igår var det dessutom en sandstorm (!) här. Jag märkte först inte av några kroppsliga besvär, men Joel nös en del och snart kände jag hur det kliade i ögonen och halsen. Såklart behövde vi ta oss ut för att handla mat också, dålig tajming… Men det blåste över till slut, tack och lov (haha, rolig jag var nu va :)).

Idag skulle det regna men det har varit en härligt blå himmel. Det har blåst en del idag också och vi åkte ner till havet en sväng, men det var högvatten där vi promenerade i måndags och stranden var helt täckt av vatten. Så fascinerande och märkligt! Det var ganska stormigt vatten och för första gången någonsin såg jag två surfare på stranden som är närmast där vi bor nu (Glenelg). Coolt! Det brukar vara alldeles för lugnt vatten annars. I båthamnen var det några surfare till och galet många små segelbåtar också.

Det blev inget av fotbollen i helgen, det var alldeles för blåsigt och kallt (!), så vi kollade på matchen på TV både då och idag. Dagens match innehöll ett väldigt överraskande inslag av en katt som sprang en bit runt planen; ännu en sak som jag aldrig sett förut. Den hoppade över en bollkalle och sprang hur fort som helst, men den var förmodligen väldigt stressad, stackarn. Kolla in en video HÄR. Kan tyvärr inte ge en uppdatering på vad som hände sedan, men den hittade förhoppningsvis ut.

Idag har det för övrigt hänt två roliga saker: jag har fått en ny mobil (eftersom min vanliga inte verkar vilja leva så länge till) och jag har fått ett nytt uppdrag. Spännande! Vad händer hos dig? 🙂

Delfiner och störiga grannar

Puh, det är väldigt varmt här igen – eller det känns så i alla fall, eftersom det varit en hyfsat och ovanligt sval sommar i år. Det var 32 grader i helgen, och nu är det ”bara” 27 grader här. Sommaren drar sitt sista andetag känns det som. Det blir tokvarmt här hemma, speciellt inne på mitt lilla kontor. Jag kanske inte ska klaga, det är skönt med sol och värme, och snart kommer jag definitivt sakna dagar som dessa när vintern hittat hit (med mindre solsken och kyligare dagar). Igår (måndag och annandag påsk), när jag skrev detta inlägg, har jag nästan drunknat i helt galna videor och bilder på en tillfällig snöstorm och hagel i Helsingborg… Det är ju fint att få lite perspektiv ibland, och även om den gråa himlen och snön som vräkte ner såg lite mysig ut ändå så föredrar jag vädret här just nu 😛 När jag pratade med mamma igår så sken solen igen och himlen var blå. Typiskt aprilväder i Sverige 😉

Just nu håller grannarna ovanför på att lägga nytt golv eller något, och såklart väljer de att göra det på helgerna. På vardagarna störs vi en del av en renovering i lägenhetshuset mitt emot, och framförallt av trädgårdsarbetare som är här i tid och otid och blåser bort löv med en väldigt högljudd maskin (som knappt ens gör någon skillnad ändå), klipper gräset och allt vad de gör. Är det ens nödvändigt att göra det flera gånger i veckan? Det är nästan så att vi längtar efter helgerna när det är tyst. Man kan ju tro att helger är till för att koppla av på 😉 Men nej nej, inte om man bor i lägenhet. Just nu borras det för fullt ovanför oss. Det är inte alltid helt lätt att jobba hemifrån har jag märkt, speciellt inte när man ska spela in saker och det behövs vara tyst i bakgrunden. Har jag sagt att vi saknar att bo i huset? 😉

Dessutom pågår det någon slags nationellt mästerskap i ”bowling”, eller ”bowl” som det egentligen heter (titta HÄR om du vill se vad det är). Det är tydligen en brittisk sport som påminner om boule. Det kan ju tyckas vara en ganska tyst sport, men eftersom det är ett så stort event här så är det någon man som älskar att prata i en megafon från åtta på morgonen till sent på kvällen, och det låter som han står i rummet bredvid. Zzzz…

Haha, märks det att jag är lite lättirriterad just nu? 😛 Jag skyller det på mensvärken som inte är rolig denna gång… Jag har legat halvt däckad sedan i fredags, därav ingen fredagslista denna vecka.

Men, en härlig sak är att vi såg delfiner när vi var på strandpromenad förra veckan! Åh, jag blir alltid helt förtrollad när jag ser dem hoppa omkring i vattnet! Jag försökte filma men det blev inte så bra.

Tyvärr inte min bild 😉 Bild av Jonas Von Werne

När vi skulle åka därifrån fick jag världens sötchock när en liten gullig hund var på rymmen från sin matte. Den gömde sig under bilen utan att vi märkte det, så ägaren kom och knackade på fönstret just när vi skulle åka (tur det!). Jag öppnade dörren och plötsligt hade jag världens sötaste lilla hund hoppandes upp och ner vid min sida. Alltså jag som inte alls varit en hundmänniska förut är helt svag för hundar just nu (ja, inte såna där stora som nästan välter omkull en utan förvarning…), och dagdrömmer lite om hur det vore att ha en hund här. Jag försöker leva på de lyckokänslorna nu när grannen tycks borra hål i taket här uppe, men det går sådär… 😛

Birgitta Bergins böcker om Anna Holm håller mig sällskap i soffan/sängen denna helg istället. Det kommer ut en fjärde bok i mitten på april och jag längtar ihjäl mig efter att få läsa den! Turligt nog ska jag få den av förlaget för att recensera den, så nu läser jag ikapp de andra tre böckerna för att uppdatera mig om Anna och hennes äventyr. Det var många år sedan de gavs ut, så jag fick nästan en chock när jag såg Birgittas inlägg i Feelgoodfredag på Facebook om att det kommer en ny bok och att Calle verkar leva…?! Say WHAT?! Det måste vara en okänd bror eller någon? Haha, det här säger väl ingenting om man inte läst böckerna, så gör det!! Den första är helt underbar, ”Ett oemotståndligt förslag” heter den, och de följande böckerna är också bra (även fast den första är min favorit).

Det är min påsk, det 😉 Vi firade inte alls, och det känns helt okej. Hur firade du, om du firar? Hoppas du haft en fin helg!

Brand och en otäck insekt

Brandröken fyller min näsa och jag får panik. Brinner det? Jag hoppar yrvaket upp ur sängen och inser snabbt att det inte kommer från vår lägenhet. Jag tittar ut och ser att himlen är helt grå och ”askig”, och när jag öppnar ytterdörren slår en stark lukt av brandrök emot mig. Jag stänger fort och kollar så att alla fönster är stängda, och stänger det enda fönstret som varit öppet (i badrummet). Några timmar senare är röklukten borta, och senare under dagen får jag veta att branden varit 600 meter från Tia & James nya hus (de jag bodde med mitt första studieår i Adelaide) i Adelaide Hills. Tack och lov var de inte hemma och huset är oskadat. Det har alltså brunnit i ”hillsen” i ett par dagar, vilket är ca 2 mil från oss.

Detta var under gårdagen och tack och lov började det ösregna några timmar efter att jag vaknat, och sedan fortsatte det ösa ner hela dagen. Tack vare det och över 400 brandmäns ihärdiga arbete är branden släckt. Det är en sån grej jag inte vant mig vid här än; att sommaren innebär stor brandfara – speciellt i Adelaide Hills, där det finns stora grönområden med skog och annan växtlighet. Jag är innerligt tacksam att vi haft en hyfsat sval sommar hittills och att vi inte sett en upprepning på förra sommarens ”black summer” med enorma skogsbränder. (Det har förvisso varit 41 grader under helgen, men idag är det bara 20-24 grader igen.)

Flygande insekt på besök

En annan sak jag aldrig kommer vänja mig vid är alla insekter här. I förrgår kunde jag inte sova och låg och läste ganska sent. Jag har just blivit myggbiten på ena tutten (haha) och i armhålan och det kliar som f-n. Plötsligt känner jag något i håret. När jag för handen över håret för att se vad det är (det skulle ju kunna vara en hårslinga som helt plötsligt får för sig att byta plats när jag rört på mig) så känner jag något som absolut inte ska vara där. Jag sveper bort vad det nu är med handen och hoppar skrikandes upp från sängen. Tur Joel också är vaken, annars hade jag nog gett honom en hjärtinfarkt med mitt skrikande, haha. Jag ser hur insekten rör sig på min kudde och försvinner. Paniken liksom, aldrig att jag vågar sova där innan insekten är borta!

Jag kallar på förstärkning (Joel alltså) och jag beväpnar mig med en insektsspray, men insekten är borta och Joel undrar lugnt och vänligt om jag kanske inbillat mig 😛 Plötsligt dyker den upp någon helt annanstans i rummet och till slut får vi död på den. (Jag gillar inte att döda insekter, men de har faktiskt inget i sovrummet att göra, speciellt inte på natten.) Det är en insekt som vi sett två-tre gånger tidigare här i lägenheten, som ingen av oss nånsin sett förut, och Joel kallar det för en ”trädbagge”, så jag gör det man inte ska göra mitt i natten när hjärtat slår i 120 och paniken vägrar ge med sig: googlar vad fasen det är för nåt kryp. Det är tydligen en Eucalyptus longhorned borer som kommer från eucalyptusträden vi har precis utanför sovrumsfönstret. Ofarliga insekter som flyger utan ett vettigt rörelsemönster (tänk dig en mal som flyger fram och tillbaka hastigt och lustigt), men de ses som skadedjur som kan bitas (och det gör tydligen ont och ger en brännande känsla), och denna var lika lång som mitt långfinger + de där äckligt långa spröten. Visst brände det lite i hårbotten ändå, och visst kände jag av ett litet bett? Gaah! Inbillning, tack och lov, men det tog tid innan jag vågade mig in i sovrummet igen och kunde somna… Förut hade jag panik över kackerlackorna, nu har jag svårt att koppla av på kvällarna pga dessa insekter. SUCK!

Jag skippar bilder i det här inlägget av förståeliga skäl; jag vill inte ge dig en massa mardrömmar 😛

EN RIKTIG MARDRÖM

Varning: Du kanske inte vill läsa hela detta inlägg… Men jag har besparat dig från bilder i alla fall 😉

Jag tror dessvärre vi har ett litet kackerlacksproblem här… De där två första som dök upp för fem veckor sedan var visst inte ensamma 😦 En dag såg jag en sitta helt still vid min skrivbordsstol. Alltså WTF? Och en morgon när jag var på toa låg en upp och ner och såg ganska död ut. Varifrån kommer de jävlarna alltså? Och stora är de också 😦 UUUUUUSCH.

Eftersom vår sängram gick sönder vid transporten hit så är madrassen på golvet just nu. Funkar helt okej att sova på, men jag är nojig över att det ska krypa upp kackerlackor i sängen varje kväll… Fyyy vilken mardröm!!!! Så kanske inte så konstigt att jag faktiskt drömde en riktigt hemsk mardröm om just kackerlackor härom natten. Golvet var helt täckt med dem i varierande storlekar (en var en halv meter och kunde flyga), det där läskiga ljudet hördes överallt från deras små springande ben mot golvet och jag var helt förtvivlad och väldigt äcklad.

När de där två första kackerlackorna dykt upp beställde jag faktiskt nån slags kackerlacksbekämpningsmedel online, och efter att jag såg den fjärde har vi satt upp en under vasken. Vet inte om det hjälper, men har inte sett (eller hört) nån sedan dess i alla fall. Jag har upptäckt ett ganska stort hål i väggen vid vasken, så jag antar att det är där de kommer in, men de är ju sluga jävlar som kan överleva en kärnvapenattack (har jag hört i alla fall) så de kanske kommer in på fler ställen som vi inte tänkt på. Det finns tydligen nån slags (silikon-?)medel man kan köpa för att fylla ut såna där hål, så det ska vi också göra.

Så ja… Jag älskar väldigt mycket med att vara här, men kackerlackor hamnar verkligen INTE på den listan. (Lovar att nästa inlägg är fritt från sånt här snack, så snälla, kom tillbaka och läs :))

Jättekul inlägg, verkligen 😉 Men jag vill ju visa alla sidor med livet här, inte bara de bra 😉

fåglar på besök

Jag älskar att titta på utsikten från mitt kontor/pysselrum. Det är väldigt mycket djuraktivitet i trädgården (främst fåglar förvisso). Nu när mandelträdet blommat under vintern har det varit jättemånga ”lorikeets” på besök. De låter hemskt men de är sååå vackra!

Sorry för den dåliga kvalitén på videon:

En dag kom en annan fågel på besök. Har aldrig sett en sådan här, de håller tydligen mest till i Adelaide Hills några mil bort.

Bilden nedan är lite för oskarp, sorry, men visst ser det ut som den har ansiktsmask på från sidan?

En lustig grej som börjat hända på sistone (faktiskt efter att min brevvän gick bort) är att en ”vanlig” fågel brukar sitta på fönsterblecket. Jag har aldrig sett det tidigare och det händer oftast när min lila gardin är fördragen. Den kanske tror att det är mat eller nåt? Joel räddade en sån här fågelunge för något år sedan och sedan dess hänger den här väldigt mycket. Jag vet inte om det är exakt samma men Joel tror det ❤

(Stäng av ljudet innan du kollar på denna)

Nu ska jag nog sätta mig med en bok i solen. Det ska vara fint väder hela veckan… våren kanske äntligen hittat hit? ❤

Dagens bästa

Idag gick vi på en härlig strandpromenad igen och vi såg fem delfiner glatt hoppa omkring i vattnet. Så himla underbart! Hann tyvärr inte fota dem, men det har varit en ovanligt fin höstdag med vattnet som glittrat vackert i solskenet. Har jag sagt att jag älskar Adelaide?

De håller på att frakta sand till stranden, tyckte det såg så coolt ut när Joel gick där…

En liten ödla på besök

För ett par helger sedan tittade jag, sambon och ”svärfar” på Eurovision: Australia Decides, när vi plötsligt fick oväntat besök av denna lilla sötsak som klättrade på gardinen:

Hur söt? 🙂

Det var jättekul att se Måns Zelmerlöw uppträda tillsammans med fantastiska Dami Im i pausunderhållningen med låten ”Walk with me”. Så fin! Du kan se den HÄR om du är nyfiken 🙂

Uppdatering om bränderna i Södra Australien

Australien brinner. Det gör ont i hjärtat att följa nyheterna på TV för tillfället. Det rapporteras mycket om extremvärmen som var förra veckan, med över 40 grader flera dagar i rad, bränder, förstörda hus, utarbetade brandmän och dödsfall. Hittills har en tredjedel av Adelaides vingårdar förstörts, och 25 000 hektar har brunnit i Adelaide Hills. Joels pappas sambo berättade en väldigt sorglig historia om en vän till henne, som hade varit på sin mammas begravning och en timme senare dog han själv i en av bränderna när han åkt tillbaka hem för att rädda sitt hus. Så otroligt tragiskt. 😦

Jag och Joel har tidigare besökt Lobethal under ett par jular för att titta på alla fina juldekorationer som folk pyntar sina hus med, men i år blev det inställt på grund av att det brann även där. (Nedan: bilder från när vi var där 23 december 2013)

Det gör ont att se att så många andra ställen också brinner, som delar av den vackra regnskogen Blue Mountains i New South Wales, utanför Sydney.

Djuren lider, och jag blir djupt illa berörd över hur hemskt koalorna har det nu. Många eucalyptusträd har blivit förstörda så de har ont om mat. Den HÄR artikeln berörde mig särskilt mycket, om en koala som stoppade några cyklister i Adelaide Hills för att få vatten. Det sägs att över 8400 koalor dött av värmen eller bränderna hittills (i hela Australien).

Vi hittade tre döda fåglar i trädgården förra veckan när det var 4-5 dagars extremvärme. Vi har en skål som vi fyller med kallt vatten med jämna mellanrum så fåglarna kan svalka sig lite, men det hjälper uppenbarligen inte.

Det brinner fortfarande på många platser i Australien. HÄR kan du se var och HÄR kan du se hur läget är i/omkring Adelaide.

Till dig som befinner dig i Adelaide eller i södra Australien: HÄR finns mer information om hur du kan hjälpa de drabbade­ (sök till exempel på Adelaide Koala Rescue på GoFundMe om du vill skänka pengar till förmån för koalorna), vilka vingårdar du kan stötta genom att köpa deras viner, bra info om du själv behöver hjälp och även annan bra information. Till exempel skänker Foodland (mataffär) presentkort på 500 dollar till varje familj som är drabbade av bränderna. HÄR finns en överlevnadsguide om vad du behöver packa och var du kan ta vägen om du är med om en skogsbrand i Adelaidetrakten.

Det som slår mig när en sådan här katastrof händer är hur fina och hjälpsamma människor är mot varann och djuren. Tidningsartikel efter artikel skriver om djurlivet och hur man kan hjälpa. Imorgon blir det tillfälligt svalare här i Adelaide igen. Just nu hoppas jag att det snart kommer regna tillräckligt mycket för alla bränder att slockna innan det hinner bli ännu värre.

Premiärministern, Scott Morrisson, har fått mycket kritik över att han valde att åka på semester på Hawaii när bränderna härjade. Under tiden har australiensarna frågat sig (och honom) ”where the bloody hell are ya?”. Scott Morrisson valde att återvända till Australien först efter att två brandmän (som jobbade ideellt) dött i en olycka.

(Vi befinner oss ca fyra mil från bränderna och det är ingen fara för vår del.)

Är du också i Australien just nu? Hur är brandläget hos dig? Kommentera gärna och berätta!