Inspirerande människor

Mitt 2022

19 januari, 2023 av tina, publicerad i Australien, Årssammanfattning, Inspirerande människor, Mitt företag, Sverige

Hej bloggen!

Minns du mig? I am back! Jag lovar att jag inte glömt dig, och jag räknar med att vi kommer ses oftare framöver. Jag börjar med en lista över 2022 (som jag ”lånat” av Egoina + lite egna frågor).

Gjorde du något 2022 som du aldrig gjort förut?

Jobbade med SEO content-texter (för ett företag som skriver den typen av texter för många andra olika företag). SEO = sökmotoroptimering = texter som ska hamna högt på googlesökningar. Det är ett helt annat sätt att skriva på än vad jag är van vid (som ju ”bara” skriver journalistiska texter, blogginlägg, inlägg till mina egna sociala medier med mera), vilket gjort att jag fått tänka annorlunda och lärt mig massor. Nu fattar jag dessutom varför vissa texter jag läst online har knasig grammatik och vissa ord som upprepas gång på gång, haha. (Å andra sidan är många texter mer ”vanligt” skrivna också, men med vissa sökord i fokus.) Jag har även jobbat med att översätta små produkttexter (vilket boostat min kreativitet och fått mig att tänka annorlunda med hur jag kan skriva korta texter och meningar, eftersom jag gillar att skriva lååånga meningar… som du säkert märkt, haha).

Annat spännande jag gjort är att ha gruppcoaching/livewebinarer för företagare och att hålla i en gruppmeditation live.

Vad var din största framgång?

Att jag på en månad fick nästan lika mycket inkomster som jag fick för nästan hela förra året i företaget. Wiihoo! Fler sådana månader tack 😀

Största framgång på det privata planet?

Jag känner att flera av mina vänskapsrelationer, och relationen till Joel, blivit djupare och ännu finare.

Jag har blivit ännu bättre på att göra det jag sagt till mig själv att jag ska och vill göra.

Vilken maträtt åt du oftast?

Haha, förmodligen sushi (och vietnamesisk mat, som sallad med vermicellinudlar), förutom när jag var i Sverige. Då blev det förvisso också mycket sushi men även mycket svensk husmanskost. Herregud som jag saknat det!

Upptäckte du något nytt?

Förutom SEO-skrivande så fick jag återupptäcka vilka fantastiska vänner jag har där hemma och hur otroligt fint det känns att bli så enormt ”kärleksbombad” jag blivit när jag träffat dem. Älskade underbaringar, älskar er så! 🥰

Något annorlunda som hänt?

På grund av allt regn och översvämningar här i landet långt borta så är det mer mygg än vanligt. Tack och lov så har jag (som annars verkar vara en myggmagnet) inte märkt av det, däremot har det fått en intressant ”bieffekt” i form av trollsländor. Vissa dagar har jag sett hundratals trollsländor på bara några minuter. Så så coolt! En flög till och med in i Zachs hus när vi var där.

Vad var sämst?

Att pappa blivit sämre med sin demens och att den där höftoperationen för mer än ett år sen förstört så mycket för honom. Känner mig dock tacksam för att han ändå minns mycket fortfarande, som mig och mamma.

Annat: kriget, de höjda priserna, oron i världen.

Vad var bäst?

Att träffa (nästan) alla mina vänner igen och att vara i Sverige så länge. Kommer för alltid bära med mig den där känslan av att känna mig så översköljd av kärlek 🥰 Hela fyra vänner kom och hälsade på mig i Skåne och det kändes så, så fint.

Det var så härligt att hälsa på Mitta utanför Örebro igen, att hänga i Stockholm och träffa alla där, att ha en jobbdag och gå på den lokala kvarterskrogen med Kikki, båttur, bio och annat med Annika och att Amina tog sig dit hela vägen från LA för att vi äntligen skulle kunna ses och den härliga solrosfotograferingen med henne.

Jag har även träffat flera som jag haft kontakt med i många år men inte träffat förrän nu, som Sarah, Anna-Carina och Maria.

Det har varit fint att hänga hos Linda i Gävle några dagar, och lika fint att hänga på Bakken med Pamela och hennes vänner (jag kommer för alltid vara ett barn när det gäller tivolin och åkattraktioner!), spendera en natt i Göteborg med Hanna där vi även träffade min brevvän, skrivvän och kurskollega Ellinor för första gången, gå på derbyt mellan HIF och Malmö (där det var 16 000 åskådare) med Jennie – och alla gånger Jennie hängt med på en spontan lunch eller spontanhäng. Och så klart alla andra fina vänner jag haft turen att träffa. Jag är så himla lyckligt lottad med mina fantastiska vänner! Några bilder (fler kommer säkert framöver):

Kikki och jag i storstadsmetropolen Trångsund (haha)

Härlig båttur med Annika

Med Amina i Nynäs

Hanna-häng i Göteborg

Träffade Ellinor IRL för första gången!

Fotboll med Jennie

Och såklart har det varit underbart att vara i Sverige så lång tid och att umgås med mamma och pappa, att min kusin och hans son kom på besök och att träna mina favoritpass igen. Love love love! Det kommer säkert bli lite tillbakablickar på det här framöver. Stockholmsresan var verkligen magisk och jag hann med så mycket kul som är värt att skriva om: matfestival i Kungsträdgården, modeutställning med mera.

Ett urval av andra härliga saker med 2022:

Att köra så mycket bil! Har glömt bort hur roligt det är (och att jag faktiskt är en bra bilförare). Det var lika roligt att få åka bil med Jennie för första gången! Hon tog körkort för ett par år sedan och hon är en himla bra bilförare hon med! 😊

Att leka med Hugo (Mitta & Daniels son) i deras pool och att spela tv-spel ihop.

Alla utemiddagar med vänner.

Den där härliga inkomstmånaden var också helt fantastisk, och att jag byggt upp mitt företag så att jag kan ta ledigt längre perioder utan att det faktiskt påverkar en del av inkomsten (tja, nästan ledigt i alla fall).

Att året avslutades med att vi var hus – och kattvakter åt Joels vän Zach i 8 dagar. Det var sååå härligt att ”bo” i hus igen och att få ett miljöombyte, även om det bara var i en annan del av Adelaide.

Något oväntat som hände?

Skiftet jag upplevde på nyårsafton 2022-2023. Det kändes verkligen som att jag klev in i en ny, bättre version av mig själv!

Bästa köpet?

Flera! Jag köpte så många fina klänningar i somras som är perfekt nu när det är sommar Down Under. Jag brukar ha svårt att hitta klänningar som passar men nu var det nästan svårt att säga nej till fler klänningar (men det skulle jag aldrig säga, haha – har faktiskt beställt två klänningar till som jag väntar på att få nu).

Andra bra köp:

Fint skrivpyssel (jag älskar fina washitejpar och klistermärken) och det var så kul att strosa runt på Cili in Papers i Göteborg med Hanna. Det finns så mycket fint där.
Alla Mujipennor på Muji i Stockholm (längst upp i Åhlénshuset). Älskar de pennorna och turligt nog fick jag rabatt när jag köpte många… så många pennor blev det 😀
Böcker på svenska! Lånade så många jag kunde på biblioteket, men köpte en hel del också och gick med i Livsenergi igen [värvningslänk]. Älskar böcker om personlig utveckling, psykologi, andlighet, feelgood och sånt.
Kursen i att bli andlig coach.
En kurs i attraktionslagen för företagare (som håller på några veckor till). Har fått många insikter från den och den är väldigt bra.
Min nya laptop! Den förra sjunger verkligen på sista versen eftersom locket är trasigt, det går knappt att stänga laptopen och den är sååå långsam och kraschar gång på gång. En bra/snabb/fungerande laptop är ett måste för att kunna sköta mitt företag, och trots att jag hade svårt att skiljas från den förra eftersom den var så bra – när den funkade vill säga – så har jag blivit bästis med min nya nu.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Både och. Haft några djupa dalar (mest på grund av sjuka familjemedlemmar) men även höga toppar eftersom det hänt så mycket bra mitt i allt.

Något som var jobbigt?

Pappas mående/sjukdomar och hur det påverkar oss andra. Att jag fick covid lagom tills jag skulle tillbaka till Australien, så jag fick boka om resan. Dock tror jag att jag behövde den påtvingade vilan som det innebar, med tanke på hur högt tempo jag hade fram tills dess. En annan sak som varit jobbig är att jag gått upp mycket i vikt och att det känts jobbigt att ”visa upp” det för mina vänner.

Bästa och sämsta dagen på året?

Bästa: Det finns så många bra dagar så jag kan inte välja bara en, men en som var riktigt riktigt bra var när jag såg den stora försäljningsrapporten där jag omsatte så mycket under en månad. Så så coolt, den känslan kommer jag leva på länge! Likaså känslan av att bli så översköljd av kärlek av mina vänner och alla fina, kära återseenden. LOVE! Ja, och att äntligen kunna träna vattenyoga igen. Himmelriket! Det var även en härlig överraskning att Katja var i Adelaide en sväng och att vi hann ses några gånger. Blev såå glad!

Sämsta: Det jag kommer att tänka på direkt var när jag kom hem från den långa flygresan och pappa hade ramlat dagen innan eller så och slagit upp armen rejält. Det gjorde ont i hela mig när jag såg det. Det blev många turer till vårdcentralen.

Vad önskar du att du gjort mer?

Gått på ännu fler strandpromenader, umgåtts ännu mer med de jag älskar, njutit mer av livet och skrivit bok nummer två som vill ut ur huvudet. Önskar även att jag rest mer, men det kommer 😊

Vad önskar du att du gjort mindre?

Nojat över min vikt och oroat mig över andra saker som jag ändå inte kan påverka.

Bästa tiden 2022?

Även fast det var väldigt upp och ner att vara hemma igen så vill jag ändå säga tiden jag var där. Det hände så mycket bra som vägde upp det dåliga. ❤

Vad ser du mest fram emot 2023?

Flera härliga resor och att hänga med mina favoritmänniskor, flera fantastiska inkomstmånader och att jag äntligen kommer gilla att marknadsföra mig själv (haha). Jag har även joinat ett svenskt kvinnonätverk här och blivit tillfrågad om att sitta med i styrelsen/bli ansvarig för två olika områden, så det ska bli väldigt kul! Det har hänt mer roligt men det kommer i andra inlägg 😉

Vad önskar du dig av 2023?

Ännu mera glädje, flow, hänga mycket mer med alla fina vänner, att alla nära och kära mår bra, ett stort sparkonto och fett bankkonto (haha), att ha roligt varje dag, att gå ner i vikt, att inflationen slutar och att matpriserna blir billigare igen och fred på jorden.

Hur har ditt år varit? ❤

Tusen tankar

18 juni, 2020 av tina, publicerad i Inspirerande människor

Jag minns inte om jag nämnt det, men jag har en helt fantastisk coach, som i sin tur inspirerar mig att också bli en bättre coach. Jag är snart snart igång med att starta eget som bl.a coach (yaaay, så himla spännande!), och min egen coach är en stor hjälp i att reda ordning bland all oordning i huvudet.

Under vårt coachsamtal idag sa hon bland annat ”att vara Tina är mycket”, och att jag är på väg i en jäkla rasande fart, haha. Att vara jag är ganska mycket faktiskt, även fast jag tror att hon syftade på att jag känner mig lite spretig i allt jag vill jobba med som entreprenör. (Hon uppmärksammande mig på att allt jag vill göra faktiskt har en röd tråd, så jag är kanske inte helt fel ute ändå :)) Att ha en coach är en så himla bra grej! Emma som hon heter speglar mina tankar, lyfter det som gått bra, bringar klarhet i det som är snurrigt och får mig att våga tro på mig själv. Hon utmanar mig att stretcha mina tankar och mitt mindset och jag älskar det! Precis den känslan hoppas jag att jag också kan förmedla till de jag kommer coacha framöver.

Jag har även en ny vän som jag pratar med varje helg, där vi coachar varann (vi är båda coacher), men med lite mentortänk inblandat. Det ger också väldigt mycket. Det är bra att ha en ”accountability buddy” som följer upp det vi pratat om att vi ska göra, vilket både Emma och min nya vän gör. Så tacksam för våra insiktsfulla och härliga samtal! ❤ Det känns som jag vuxit SÅ mycket i år, mycket tack vare coachingen, och jag är väldigt förväntansfull inför att se hur allt kommer gå.

Har du blivit coachad nån gång? Hur tyckte du att det var?

Härliga minnen från Bali

22 april, 202021 april, 2020 av tina, publicerad i Inspirerande människor, Restips, Världen

Jag kan knappt förstå att det redan är sju år sedan jag åkte till Bali! Jag åkte dit (till Seminyak) helt ensam och hade the time of my life! Jag hade ju precis träffat Joel då, så på kvällarna satt jag mest och saknade honom (vi chattade massor!), men oj vilken fantastisk resa det var! Inte minst för att jag helt överraskande fick träffa Ketut Liyer som var med i Elizabeth Gilberts bok (och film) ”Eat, Pray, Love” (som är en av mina absoluta favoritböcker). Så himla roligt, vilken fantastisk människa han var! (Och jag var några kilo lättare då… haha)

Han skrattade mycket, spådde mig och sa bland annat att jag är väldigt smart (haha), att jag passar att jobba med skrivande (!) m.m., jag kommer bli 100 år och tydligen kan jag välja och vraka bland männen. Haha! Jag kommer bli rik och så sa han att jag inte ska gråta utan istället vara glad och må bra, och att jag har väldig tur i livet. Det kan jag verkligen hålla med om ♥ Hur sant det övriga är återstår väl att se (fast jag klarar mig fint med den man jag redan har) 😉 Vi pratade om en hel del annat också och jag kommer alltid minnas vårt möte med mycket kärlek och glädje.

Jag hade tänkt att ha en lugn yogavecka men istället blev det en massa härliga adrenalinkickar med några härliga båtturer, snorkling, parasailing, vattenscooter och bananbåtsåkande i Nusa Dua, en hel massa massage, rosenbad, pedikyr, tempelbesök, indonesisk teater, god indonesisk mat, shopping, närkontakt med apor, en stor orm m.m. Det var en väldigt rolig vecka och inga problem alls att åka på egen hand. Jag träffade bl.a ett nygift tyskt par, en australiensisk familj och många trevliga balineser, och jag kände mig aldrig ensam. Det vore sååå kul att åka tillbaka igen! Har du rest ensam eller varit på Bali? Berätta i kommentarerna!

I maj kommer en artikel om min Baliresa i Trustworthy Magazine 😀

Archie Roach på Writers’ week

16 mars, 202023 mars, 2020 av tina, publicerad i Adelaide, Australien, Böcker, Inspirerande människor

Mitten på februari till mitten på mars är verkligen högsäsongen för flera festivaler här i Adelaide. Så, jag passade på att besöka Writers’ Week på Adelaide Festival för ett par veckor sedan, för att lyssna på Archie Roach. Archie är en australiensisk ikon som är en av dem som stals från sina familj och sattes i en ”vit” australiensisk familj när han var två år. Han har nyligen gett ut en biografi, är en känd musiker, en förkämpe för aboriginska rättigheter och en stark röst för Stolen generations. Vi var över 500 personer som andäktigt lyssnade på vad han berättade (de få tomma stolarna fylldes upp snabbt).

”Bokpratet” pågick en timme. En journalist ledde samtalet framåt med intressanta frågor och funderingar, och Archie berättade om hans uppväxt, hur han återfann sina syskon (som han inte visste att han hade) när han var femton, att han fastnade i alkoholens våld, om hans musik, bok och även lite om hans hälsa (han har lungcancer). Archie hade en fascinerande förmåga att använda humor och att få folk att skratta trots det tunga han gått igenom.

I slutet fick publiken ställa frågor och han gav kloka, eftertänksamma och inspirerande svar till alla. Den sista personen som pratade var en maorikvinna (från Nya Zeeland) som lagt märke till alla fina skyltar m.m. runt omkring i Adelaide som erkänner aboriginska platser osv här, men att väldigt lite görs för att faktiskt stärka aboriginernas rättigheter och ställning i Australien, till skillnad från hur det är på Nya Zeeland. Det håller jag verkligen med om. Jag har fått höra en del sorgliga historier eftersom släkten på min sambos mammas sida också har aboriginskt ursprung, och samma inspirerande driv i mänskliga rättighetsfrågor som Archie. Jag är så oändligt tacksam över att få ha denna underbara extrafamilj i mitt liv, och önskar att mycket mycket mer kunde göras för att få bort ojämlikheterna och orättvisorna i det australiensiska samhället som allt för många aboriginer går och har gått igenom.

Archies historia berörde mig verkligen, och jag märkte hur de andra i publiken inte heller lämnades oberörda. Jag är väldigt sugen på att läsa hans bok ”Tell me why”.

Känner du till Archie?

Vilken bok är du sugen på att läsa just nu?

Första advent och Fredrik Backman

14 februari, 202015 februari, 2020 av tina, publicerad i Böcker, Inspirerande människor, Sverige

Jag älskar (den svenska!) julen och det var viktigt för mig att hinna uppleva första advent när jag var hemma senast. Det är något magiskt med julskyltningar, förväntan om att det kanske kanske kommer snöa (det snöade faktiskt två gånger när jag var hemma 😀 ) och en sån där myspysig julkänsla ni vet…

… ja men eller inte. Julskyltningen i Helsingborg är faktiskt inte mycket att hurra för, men denna dag var ändå annorlunda, för självaste Fredrik Backman var i stan på boksignering! 😀

Vi gick på samma skola i högstadiet, och jag minns så väl en sommar då vi umgicks – det var nog 1997?, och det var han, en killkompis, jag och en tjejkompis till mig. Jag minns faktiskt inte vad vi gjorde riktigt mer än att vi hängde i en park, jag har för mig att Fredrik gungade och jag var sååååå kär i honom (vilket han inte hade en aning om) den sommaren, haha.

Han skriver helt fantastiska böcker (läs dem om ni inte redan gjort det) och jag passade på att köpa hans senaste ”Folk med ångest”. Jag fick en fin autograf och vi småpratade lite (han mindes inte mig, attans, haha), och jag kände mig helt starstrucked.

Söndagen blev dessutom ännu bättre av att jag kilade in i Helsingborgs bästa chokladbutik, Chocolatte, och köpte några goda chokladpraliner 😀 Jag älskar de med saltlakrits, brynt (bränt?) smör och havssalt. Mums! (De har även helt galet goda kolor.)

Det blev inte riktigt den mysiga första adventssöndag jag hoppats på, men den blev ju så himla bra ändå 🙂 och så julmat med mina föräldrar på kvällen, mums!

Intervjudags

10 januari, 202010 januari, 2020 av tina, publicerad i Inspirerande människor, Skrivande, Sverige

Tillbaka till Sverige igen, rättare sagt till Höganäs! En måndag i november åkte jag och Jennie till Tobbe för att umgås några timmar och för att jag skulle intervjua honom för en amerikansk tidning, som en vän startat och som jag skriver ideellt för ibland.

Vi hade laddat upp med pepparkakor, julmust och mjukost (alltså hur god är inte Kavlis ädelost med päron?!), och förutom vi tre så hade Tobbe även tre dövblindstolkar på plats. (Det var en student med som höll på att lära sig, vanligtvis brukar det vara två tolkar.) Hade det inte varit för att de var där hade jag glömt bort Tobbes dövblindhet. När han tittar rakt på en, vet exakt vem som sitter var och skrattar sitt härliga, glada skratt och drar upp roliga minnen från förr känns det precis som vanligt. Och på sätt och vis är det ju det, för hans personlighet är ju fortfarande densamma. Det blir en lite ny situation när det sitter människor med som är med i ”bakgrunden” (och naturligtvis är Tobbes ögon och öron) men inte med i samtalet. Tur att de finns! Hoppas så att Tobbe snart blir beviljad mer tolktid och assistans.

Tolken bakom Tobbe gör tecken på ryggen när omgivningen reagerar på något sätt – skrattar, nickar, applåderar eller annat. Den andra tolken, som håller Tobbe i handen, tolkar vad vi säger genom teckenspråk.

Förutom alla andra projekt Tobbe gjort så har han en ny spännande grej på gång som vi som känner honom vet att han kommer passa perfekt för – men det får han avslöja själv framöver. Det ska bli kul att se.

Timmarna gick fort och besöket avslutades med ungefär en timmes intervju. Det blir klurigt att översätta den till engelska, men det ska nog gå 🙂

Så roligt att vi hann ses två gånger denna gång jag var hemma! Det var kul att få se hans lägenhet, fika och uppdatera varann om livet just nu. Det får vi göra om när jag är tillbaka igen 🙂

Du väger vad du tänker

13 december, 201912 december, 2019 av tina, publicerad i Inspirerande människor, Sverige

Jag älskar att gå på föreläsningar och lära mig nya saker (eller bli påmind om sådant jag glömt, haha). När jag såg reklam för ”Du väger vad du tänker” på Instagram blev jag väldigt nyfiken. Namnet på föreläsningen var sådär lagom provocerande och tankeväckande, så jag kände att jag bara måste gå 🙂 Jag anade att det hade med tankens kraft att göra, vilket jag är ett stort fan av, så jag drog med mig min vän Jessica dit. Ingen av oss kände till killen som skulle föreläsa sedan innan, så vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss… Men SÅ bra det var! 🙂

Fredrik Börjesson som höll i föreläsningen överraskade mig med att vara skåning. Av någon anledning tar jag alltid för givet att alla är stockholmare, vet inte varför 😛

Hans föreläsning handlade om hur vi kan bryta vanor och ersätta dem med vanor som är bättre för oss, vår självbild och ett effektivt verktyg för att påminna sig själv om de mål vi vill uppnå och uppnå nya resultat: att skriva ner sitt önskade resultat på en lapp. Så enkelt som så.

Han vävde in personliga historier om hur han själv varit väldigt överviktig en gång i tiden, med mycket skratt och aha-insikter. Jag kan definitivt rekommendera denna föreläsning till andra som gillar personlig utveckling. Jag bär fortfarande med mig inspirationen jag fick efter föreläsningen, och jag ser fram emot att se mitt specifika resultat nästa år 🙂

Andra veckan i Helsingborg

12 december, 2019 av tina, publicerad i Inspirerande människor, Sverige

En riktigt fullspäckad vecka!

På måndagen fixade jag med lite praktiska saker, och så gick jag på en väldigt inspirerande föreläsning med Jessica, ”Du väger vad du tänker”. (Mer om föreläsningen i ett kommande inlägg.)

På tisdagen fikade jag med min barndomsvän Marlene och fick träffa hennes tvåmånadersbebis Celinn. Så himla söt, och roligt att träffas igen och ta igen allt som hänt senaste året (vilket visade sig vara mycket, och stora nyheter i bådas liv). Spännande! 😊

Tränade aqua tabata med mamma igen. Det är absolut inte lika jobbigt som vanlig tabata, men väldigt kul och skön träning där det faktiskt känns en del i kroppen ändå 😉

På onsdagen fixade jag med en hel del praktiska saker igen och tog avsked av en del av mitt vuxna liv i Helsingborg, inte utan lite sorg i hjärtat, men det blir nog till det bättre i slutändan.

På kvällen tränade jag 30 minuter Grit Strenght och 30 minuter HIIT. (Mamma följde med på HIIT-passet och vi är ganska eniga om vad vi tyckte om det… hahaha.) Alltså. Jag tänkte att det inte blir så svårt med bara två halvtimmespass, men efter det andra passet berättade instruktören att halvtimmespassen är 1,5 h pass intryckt på en halvtimme, så njaa… Haha. Har aldrig haft så sjukt mycket träningsvärk i mitt liv som efter dessa två pass, och jag är säker på att de gör mycket bra saker för kroppen om jag tränar regelbundet, men vet inte om jag vågar mig på att träna det igen 😛 Det finns tydligen på LMOD som jag tränar hemifrån (när jag är i Adelaide) också, får se om jag vågar mig på det när ingen ser hur jag flåsar, haha. (Joel då förstås men han har sett mig träna förut, stackarn 😛 )

Torsdagen ägnades faktiskt åt fem timmar på Gekås! Det blev en bussresa dit och även fast jag tyckte att fem timmar var alldeles för lite (!) så kändes det nästan för länge när vi kom dit. Precis som vi kommit in fick jag en jättekonstig smärta som högg till i ryggen/skulderbladet. Det kändes lite som mensvärk men på fel ställe, det kom och gick och jag var tvungen att stanna till varje gång det högg till. Träningsvärk kanske? Det var inte alls kul att gå runt och titta på allt, speciellt som det var galet mycket folk (lite dåligt tajmat att åka när det var höstlov) men tack och lov försvann smärtan efter tre timmar. Det blev lite nya kläder, några böcker, lite smink och schampoo för mig, helt okej ändå och kanske bra att jag inte var så shoppningsugen 😉

På fredagen lämnade jag fler blodprov, och så träffade jag Kristin, en annan vän jag känt jättelänge (och som jag åkte till Australien och Nya Zeeland med 2005). Så roligt! Hon bor i Göteborgstrakten numera men hade kommit ner till Skåne med familjen några dagar. Vi åt lunch (eller jag i alla fall); god teriyakilax, på Sugoi på Väla. Vi kikade lite i affärer och pratade en massa. Jättekul!

Träningsvärken var djävulskt jobbig dock!

Lördagen ägnades i Malmö med mamma, med Börshajen och Andra Farhad. Så intressant att lära sig mer om aktier 😊 Andra var så himla gullig och tog sig tid att prata och svara på frågor mellan föreläsningarna också (och fotas :)). Hon är verkligen en av mina förebilder när det gäller ekonomi och det var så himla bra tajmat att hon hängde i mina hemtrakter just som jag var där.

På söndagen tränade jag ett danspass, fick härlig fredagsfeeling (haha) och träningsvärken släppte nog lite 😉

Konstutställning i Höganäs

9 december, 201929 oktober, 2020 av tina, publicerad i Inspirerande människor, Sverige

Jag, Jennie och Cecilia möttes upp i Helsingborg och tog bussen till Höganäs för att kika på en konstutställning som vår vän Tobbe arrangerat några dagar efter att jag landat. Han är en barndomsvän och har många järn i elden, trots hans dövblindhet (eller kanske tack vare den?). Förra året satsade han på sin egenskapade Deafblind Challenge då han paddlade från Helsingör till Helsingborg, och i år cyklade han från Treriksröset till Smygehuk. Nästa år kommer SVT visa fyra avsnitt om när han cyklade från Treriksröset till Smygehuk, missa inte det!

Tobbes dövblindhet gjorde sig märkbar när Tobbe var 28, då det upptäcktes att han har Ushers syndrom. Han jobbade som lastbilschaufför och älskade att köra motorcykel. Körkortet rykte, liksom MC-kortet. Trots allt tungt han gått, och går, igenom, har han en förmåga att blanda de tunga upplevelserna med samma humor han alltid haft.

Han har även skapat egen konst med gamla dövblindkäppar, och denna söndag i oktober föreläste han om tanken bakom varje enskilt konstverk, och om känslorna som dövblindhet för med sig, som alla kan känna igen sig i (som ensamhet). Jag har varit på några av hans föreläsningar förut men det jag fick veta nu var mestadels nytt. Så intressant, hjärtskärande och inspirerande på samma gång. Han lämnar verkligen ingen oberörd, oavsett vad han gör, och jag tycker att han är en helt fantastisk människa och förebild. Det är fruktansvärt att han inte får mer stöd än han får, och att han inte har möjlighet att leva med samma rättigheter som ”friska” människor – till exempel går han miste om ett ”normalt” varannan vecka-liv med sina två barn. Det gör ont i hjärtat att höra det han går igenom om, och jag hoppas verkligen att alla hans projekt och att han orkar synliggöra sin diagnos så pass mycket som han gör kommer leda till förändringar till det bättre snart. Höganäs kommun ger honom avslag på avslag om att bli beviljad assistans. INTE okej!

HÄR kan du läsa mer om honom, hans böcker, blogg och andra projekt han är involverad i. (Han skriver jäkligt bra, så in och läs bloggen om du inte redan gjort det!)

Tobbe med sin dövblindkäpp och en bild på hans konstverk, samt en tolk som visar publikens reaktioner på Tobbes rygg

Utanför
Att inte få vara med i samhället då dess murar sträcker sig högre än dina armar kan nå. Utanförskapet runt hörnet som skriker sin tomhet så fort du står i en folksamling utan att egentligen vara där. Ord som flyger förbi öronen utan att nå, uttryck som aldrig får landa på din näthinna. Att inte få vara en del av allt, eller inget. Självvalt eller inte. Utanför är här.

Världshealingsevent

5 oktober, 20193 oktober, 2019 av tina, publicerad i Adelaide, Inspirerande människor

För en vecka sedan var jag, Katja och en av hennes vänner på ett inspirerande event: ”Heal yourself Heal the World Convention”.

Under eventet var vi med om grupphealing, gruppmeditation och vi fick lära oss att meditera på egen hand, med Sri Avinashs hjälp. Jag blev väldigt berörd under helgen, både av kraften i grupphealingen och av honom som person. Han skämtade mycket och hade ett väldigt smittsamt skratt. Jag gillar att vi delar tron på att fred startar inom oss, och att det nås med just meditation (och healing).

Vi fick lära oss en andningsmeditation som är väldigt enkel:

Fokusera på att andas in och att lungorna fylls med luft
Andas ut och släpp ut luften ur lungorna
Repetera

Enkelt, va?

Gruppmeditationen var annorlunda och något jag aldrig varit med om tidigare: vi fokuserade på ett mantra som vi skulle säga högt, och som alla sa tillsammans, samtidigt:

I am peace – I am love – I am perfect health (Jag är fred – jag är kärlek – jag är perfekt hälsa)

Grupphealingen gick bland annat ut på att skicka kärlek och healing till hela världens djur, hav/sjöar/vatten m.m.

De som ville och hade tur att hinna få en nummerlapp fick även en personlig ”Darshan” av Sri Avinash. Då fick man gå upp på scenen till honom, knäböja och så la han sin hand på ens huvud. Jag ville såklart testa och det kändes både märkligt, fascinerande och häftigt. (Haha, jag kan riktigt se framför mig hur några av er funderar på om ni ska fortsätta läsa denna blogg nu ;))

Sri Avinash föddes i Vietnam och flydde undan deras kommunistregim till Australien när han var tio år. Som tjugoåring fann han kärleken till meditation och hans syfte är att hjälpa människor världen över att uppnå inre fred. Det jag tyckte var så häftigt är att han vävde in historier om en vanlig västerländsk uppväxt som australiensare, blandat med healingtekniker och en blandning av öst och väst med meditationstekniker och healing. Det här var två fina och avslappnande dagar som jag kommer bära med mig länge. Vi fick tyvärr inte ta egna bilder (och inte ha mobilerna på) men HÄR finns fina bilder från Adelaide-eventet.