Kategori: Kulturkrockar

Var finns den trevligaste personalen?

av tina, publicerad i Adelaide, Australien, Kulturkrockar, Mat

En stor skillnad på Sverige och Australien är personalen som jobbar i matbutiker. Det är två saker som skiljer sig väldigt mycket åt:

1) Här i Australien packar kassapersonalen ner varorna till dig

2) De flesta pratar väldigt mycket, haha.

Även fast det är trevligt att få sina varor nerpackade så är det dåligt för de som jobbar. Jag jobbade på ICA i flera år (och älskade det för det mesta; skulle faktiskt gärna jobba där igen!) men en sak som inte är så lattjo är hur monotont just kassaarbetet är. Det är tungt nog som det är, och packar man dessutom ner folks varor blir det en extra belastning.

Men det är främst nr 2 jag vill berätta om idag, nämligen de stora skillnaderna på hur pratig personalen är.

Här är det vanligt med ett ”Hello, how are you” och ibland så är det inte bara en hälsning – folk är genuint pratglada i affärerna här. I måndags var vi på Foodland och eftersom jag har lite hemlängtan så ville jag laga Flygande Jacob. Bacon stod alltså på inköpslistan och när jag såg att det var en sorts bacon som var på extrapris (bland många dubbelt så dyra bacon) slog jag till och tog 2 paket. Väl i kassan gick dem in som $14.40 per styck (ca 100 kr), men på lappen stod det $6.50 (ca 45 kr). Jag frågade om det stämde, och tjejen i kassan var jättetrevlig och sa att det var många som tog fel vara hos dem, speciellt glass (haha). Hon bad en kollega om hjälp och jag sa att det såklart kunde vara jag som tittat fel och att jag i så fall kunde nöja mig med bara ett av paketen om det var så. Hennes kollega kom tillbaka och mumlade något om att det gällde en annan baconsort som var slut, och att jag kunde få detta bacon till extrapriset. Jag blev jätteglad, tackade så mycket, och på väg hem insåg jag att det hade ju stått 250 gram på extraprislappen – och baconen jag tagit var 630 gram. Oops! När man ser ett så bra pris ser man vad man vill se även om man råkar ta fel vara, haha.

Hur som helst: här gav de mig alltså en extra stor rabatt (jag fick två baconpaket billigare än ett paket) för att jag tog fel sort. Förvisso fanns inte den utlovade, billigare sorten, men ändå. I Sverige är jag säker på att de skulle säga ”nej, det är fel sort, tyvärr måste du betala fullpris” – så var det på min tid i alla fall. Kassapersonalen här frågar ofta hur ens dag är och om man har många planer för dagen. Även fast de förmodligen inte bryr sig om svaret så känns det trevligt att någon ändå verkar bry sig, haha. Det är lite som att man blir ”sedd” på ett annat sätt här. (Inser att det bara är på en jätteytlig nivå, men ändå.)

Men, kulturskillnaderna går även åt andra hållet. Joel upplever den svenska ”mentaliteten” som mycket bättre, alltså att personalen inte småpratar (om de ens säger hej). Jag har nog inte reflekterat över det ur ett kundperspektiv, men däremot kunde jag tycka det var roligt att småprata lite de gånger jag själv jobbade i kassan. Det var inte alla som uppskattade det 😅 så jag lärde mig att känna av läget först och låta kunden välja om vi skulle säga mer än bara ett hej eller inte.

Jag vill tillägga att det är väldigt individuellt såklart – viss personal här säger knappt hej, och viss personal i Sverige älskar att småprata, men det är ändå generellt mycket mer småprat här än i Sverige. Det beror så klart även på vilken affär man är inne i.

Vad föredrar du? Att prata med kassapersonalen eller vara tyst när du handlar mat?

PS Maten blev jättegod! Gjorde raggmunkar i söndags, för första gången, som också blev bra. Tror jag har lite hemlängtan för just nu vill jag bara ha svensk mat (och sushi… men det vill jag nästan alltid :)).

Australiensisk slang

av tina, publicerad i Australien, Knasigt, Kulturkrockar

Australiensare gillar att förkorta ord och hitta på egna ord, och det är nånting jag också börjat med, haha. Många av slangorden här låter otroligt gulliga och mjuka av nån anledning. Här kommer några:

  • ”Tradie” (tradesman) – ett samlingsnamn för vissa arbetare, t.ex. elektriker (som även kallas ”sparky”), murare (som heter bricklayer men förkortas ”brickie”), sophämtare (garbage collector eller ”garbo”), eller truckförare (truckdriver/”truckie”)
  • ”Ta” istället för thank you (tack)
  • ”Sweet as” = fantastiskt, riktigt bra
  • ”Sook” = nån som klagar mycket
  • ”Sickie” = när man sjukskriver sig utan att vara sjuk
  • ”Roo” = känguru (kangaroo)
  • ”Mozzie” = mygga
  • ”Bottle O” = där man säljer sprit
  • ”Arvo” = eftermiddag (afternoon)

Och så mina favoriter:

  • ”You´ll be right” eller “You´re right” som jag tycker är lite svåröversatt – det betyder typ ”det är okej”.
  • ”Mate” för vän – men det kan bli lite förvirrande, eftersom vissa säger ”mate” till folk som absolut inte är vänligt menat. Inte förvirrande alls, haha. Ett exempel är när jag och Joel varit tillsammans typ ett halvår eller ett år och vi åkte till Lobethal uppe i Adelaide Hills för att titta på alla fina juleljus och juldekorationer folk har i sina trädgårdar där. Det var långa bilköer och någon tutade på oss och kom ut ur bilen och sa: ”You´re right mate?” Jag bara: ”åh vad gulligt att han kollar om du är okej” (även om det kändes lite random) och Joel bara: ”nä, han ville mucka bråk för att jag inte kör fort nog” typ, hahaha. Det är inte lätt alltid, men ”mate” klingar ändå vänligt i mina öron 🙂 Jag tror dessutom det ordet kommer från England från början, och redan när jag var på språkresa i Brighton 1998 var jag något på spåren med att skapa nya slangord, för jag och en tjej jag lärde känna på resan döpte helt enkelt om ordet ”mate” till ”matie” 😉

Ännu mer förvirrande blir det av att det finns olika slangord i olika delstater, så vissa ord som används i t.ex. Queensland används inte här. Känner du till nåt knasigt eller australiensiskt slangord?

EN RIKTIG MARDRÖM

av tina, publicerad i Adelaide, Australien, Djur, Kulturkrockar

Varning: Du kanske inte vill läsa hela detta inlägg… Men jag har besparat dig från bilder i alla fall 😉

Jag tror dessvärre vi har ett litet kackerlacksproblem här… De där två första som dök upp för fem veckor sedan var visst inte ensamma 😦 En dag såg jag en sitta helt still vid min skrivbordsstol. Alltså WTF? Och en morgon när jag var på toa låg en upp och ner och såg ganska död ut. Varifrån kommer de jävlarna alltså? Och stora är de också 😦 UUUUUUSCH.

Eftersom vår sängram gick sönder vid transporten hit så är madrassen på golvet just nu. Funkar helt okej att sova på, men jag är nojig över att det ska krypa upp kackerlackor i sängen varje kväll… Fyyy vilken mardröm!!!! Så kanske inte så konstigt att jag faktiskt drömde en riktigt hemsk mardröm om just kackerlackor härom natten. Golvet var helt täckt med dem i varierande storlekar (en var en halv meter och kunde flyga), det där läskiga ljudet hördes överallt från deras små springande ben mot golvet och jag var helt förtvivlad och väldigt äcklad.

När de där två första kackerlackorna dykt upp beställde jag faktiskt nån slags kackerlacksbekämpningsmedel online, och efter att jag såg den fjärde har vi satt upp en under vasken. Vet inte om det hjälper, men har inte sett (eller hört) nån sedan dess i alla fall. Jag har upptäckt ett ganska stort hål i väggen vid vasken, så jag antar att det är där de kommer in, men de är ju sluga jävlar som kan överleva en kärnvapenattack (har jag hört i alla fall) så de kanske kommer in på fler ställen som vi inte tänkt på. Det finns tydligen nån slags (silikon-?)medel man kan köpa för att fylla ut såna där hål, så det ska vi också göra.

Så ja… Jag älskar väldigt mycket med att vara här, men kackerlackor hamnar verkligen INTE på den listan. (Lovar att nästa inlägg är fritt från sånt här snack, så snälla, kom tillbaka och läs :))

Jättekul inlägg, verkligen 😉 Men jag vill ju visa alla sidor med livet här, inte bara de bra 😉

Emily i paris

av tina, publicerad i Australien, Knasigt, Kulturkrockar, Världen

Jag har just sett klart första säsongen av den underbara serien ”Emily i Paris” på Netflix. Den handlar om Emily som bor i Chicago och som blir skickad till Paris för att jobba där ett år, på en PR-byrå som hennes företag i Chicago köpt upp. Väl i Paris uppstår en massa kulturkrockar och oskrivna regler som hon försöker förstå sig på (och det förekommer en hel massa snygga killar, vin, skumpa och croissanter såklart)!

Det är hög igenkänning för min del med vissa saker – som att vissa saker pratar man inte om på fester eller middagar, vissa saker säger man och annat säger man inte i helt vanliga situationer osv. Jag trodde att Australien var hyfsat likt Sverige på det sättet, men njaa. Jag lär mig fortfarande 😛 och jag tror att det skiljer sig från person till person också. I Paris pratar man tydligen inte om jobb på middagar eller fester, och det verkar lite si och så med det här – vissa anser det vara helt okej och andra inte alls. Det får mig att fundera lite på alla oskrivna regler som finns i Sverige, som vi tar för givet, men som säkert ter sig helt främmande för folk från andra länder. T.ex. att man inte ska gå in med skorna på – det håller jag hårt på även här, och tack och lov är Joel okej med det, men typ ingen annan 😛 Jag tycker det känns väldigt ovant och konstigt att gå in med skor på hos andra också; jag vill ju inte skita ner nånstans… Dessutom verkar männen i Paris otroligt flirtiga och det spelar inte så stor roll om man har en partner eller inte. SÅ flirtiga är de inte här…

Vad har du stött på för oskrivna regler eller kulturkrockar när du varit utomlands?

Konstiga saker Aussies har och gör

av tina, publicerad i Australien, Knasigt, Kulturkrockar

Jag vill börja med att säga att jag vet att detta är en generalisering, och jag vet att man aldrig ska generalisera, men nu gör jag det ändå 😉 Jag påstår inte att ALLA Aussies gör de saker jag tar upp här, men jag läste ett roligt inlägg i en ”svenskar i Australien”-grupp på Facebook och igenkänningen var hög även utifrån vad jag själv upplevt under min tid Down Under. Jag har förvisso bara erfarenhet från Adelaide, det kanske skiljer sig mellan städerna, men here we go:

  • Här skär de ost med kniv istället för att använda en osthyvel. Osten här är förvisso mjukare och det funkar inte riktigt med en vanlig svensk osthyvel på all ost, men ändå. Så himla märkligt.
  • Det är vanligt med heltäckningsmattor. Kanske för att det är så jäkla kallt inomhus om vintrarna? Det är inget jag gillar, så jag är glad att vi bara har det i vardagsrummet och på mitt lilla kontor. Ett stort minus är att det är såååå svårt att få bort fläckar från mattan också och det ser lite halvsunkigt ut. Bättre då att bara ha en vanlig matta.
  • Dessutom går de flesta in med ytterskor. Jag får lite panik över sånt ibland, haha.
  • De sköljer inte disken efter att ha diskat med diskmedel. Jag antar att det kan vara för att de vill spara på vattnet (och det går väldigt mycket fortare för min kära sambo att diska än när jag gör det, jag har funderat lite på om det beror på just detta), men jag tycker att det känns väldigt konstigt. Diskmedlet torkar väl typ in? I svenskar i Australien-gruppen skrev någon att hennes kaffe smakade diskmedel… Jag har inte haft nåt problem med diskmedelssmak, tack och lov (dricker förvisso extremt sällan kaffe dessutom), men ändå. Dessutom verkar det vara standard med bara en diskho. ”Hemma” är jag van vid att ha två, vilket jag tycker underlättar när man diskar.
  • De har ingenstans att sätta korgen på bandet i mataffärer så som vi har i Sverige, så man måste sätta den uppe på själva rullbandet när man lastar ur varorna, eller ge den till kassörskan så han eller hon tar ut alla varor själv. Why oh why?! Dock är det trevligt att kassörskan packar ner varorna i påsar, men det är ofta det blir konstig viktfördelning, så en påse är jättetung och en är lätt.
  • Det är väldigt vanligt med droger här, det är typ lika vanligt som att dricka alkohol verkar det som. Jättehemskt 😦
  • Husen är sååå kalla på vintern! Ingen isolering och ingen centralvärme. Här i huset har vi ett inbyggt gaselement i vardagsrummet (så gissa var jag hänger om kvällarna ;)) och ett litet rullbart el-element som jag tvingade Joel att köpa när vi flyttade ihop, haha.
  • Hundar springer lösa i parker och på stränder. Tack och lov är jag inte speciellt hundrädd längre, men det är något jag tyckte var väldigt jobbigt förut.
  • Dessutom har de slutat sälja denna glass som jag var helt kär i när jag var ny här. Hur kan man ta bort något så gott från sortimentet?! (Min kropp tackar dock för det!)

Det kommer säkert en uppföljning på denna lista framöver, och det kommer en ”bra” lista framöver också 🙂

En hel massa bokstäver och så lite dialekt på det

av tina, publicerad i Australien, Knasigt, Kulturkrockar

Jag har hittat en ny favoritblogg av en helsingborgare som bor i Surfers Paradise just nu (det är även ett av mina paradis!).

Fotograf: cassidy muir

Bloggaren heter Jennifer och sammanfattade en grej som jag varit med om många gånger här på ett så klockrent sätt, läs HÄR! Det hjälper ju inte att aussies pratar så jäkla fort heller, haha.

När jag köpte en god vattenmelonjuice på Boost Juice idag frågade tjejen i kassan om jag hade en accent. Det är första gången jag varit med om att nån faktiskt frågat det, och först blev jag lite ställd, för jag hörde inte vad hon sa, haha. Hon tyckte att den är fin och frågade hur man säger ”god natt” på svenska. Lite random sådär 😛

Snart har jag lite mer tid för bloggandet, ge inte upp hoppet om mig än 😉 Hoppas du mår bra! ❤