En kreativ boost

Ibland älskar jag min hjärna! Den sprutar ut kreativa idéer och jag vet inte riktigt hur jag ska hinna göra verklighet av alla, haha. Något jag lärt mig på sistone är att agera på de bästa idéerna som dyker upp direkt, innan de hamnar i den delen av hjärnan som gör att jag tvivlar på om det är en bra idé eller inte. Jag agerar inte på alla idéer dock, men i helgen fick jag till mig två nya bokprojekt som jag genast tagit tag i. Vi får se hur det går, men åh så spännande det känns! Ibland tar det lite tid innan mina idéer landar ”rätt” (som med min första bok som behövde några år för att ”mogna”) och ibland går det jättefort.

Jag har läst några enstaka texter nyligen om ifall det verkligen är okej att vara kreativ under rådande omständigheter (pandemin) eller inte. Det är längesedan jag känt mig såhär kreativ som jag gjort det senaste året, och det har ärligt talat inget med pandemin att göra. Eller – en av idéerna har faktiskt ”inspirerats” av det… Men det har nog mer att göra med att jag är i ett flow av skapande, som triggar fler idéer som leder till mer skapande. Att jag inte har ett jobb att gå till om dagarna (det hade jag inte innan pandemin heller) gör att jag har tid att ta det lugnt, slappna av och göra sådant som inspirerar mig mellan jobbsökandet. Då föds mina idéer och jag gör verklighet av det jag kan och hinner med. Mitt liv hemma i Sverige är mycket mer socialt än i Adelaide, och även fast jag verkligen saknar att vara social så tror jag att det är ”balansen” mellan socialt och inte lika socialt som gör att kreativiteten kan flöda mycket mer när jag är här, när jag får tid att landa i mina drömmar på ett annat sätt.

Inte minst så får jag kreativ energi av likasinnade. Jag är SÅ tacksam över att jag hittat flera författar”kollegor”! Vi ger varandra konstruktiv feedback på det vi skriver, så det kan bli ännu bättre. Det ger mig en så himla härlig energi och ännu mer skaparglädje. All den här skaparglädjen får mig att känna att jag närmar mig min entreprenörsdröm mer och mer och jag älskar det 😀

Fotograf: Dragos Gontariu

Vissa dagar är det dock som att all energi är borta. Då känns allt deppigt, jag saknar min familj och vänner i Sverige (och att resa) som fasen, jag blir ledsen över att pandemin gör att jag inte kan vara social med mina vänner och Joels familj här i Adelaide heller och då vill jag bara gömma mig under täcket och äta chips. Och det är också okej. Det är okej att känna vad man nu känner, även fast det ibland kan vara skitjobbigt mitt i stunden. Ibland måste vi påminna oss om det.

Vad tänker du om det här? Hur är din kreativitet, nu och annars? Hur mår du just nu? ❤

I min lilla skrivarbubbla

Haha, jag känner mig nästan lite lurad. Jag trodde nog att när jag skrivit klart mitt första utkast på min bok så skulle det bara vara lektörsläsningen kvar, och så en del ändringar utifrån hennes förslag, och sedan så skulle jag vara klar på riktigt. Men alltså njaaa… Jag hittade nyligen en klockren artikel om Sju tillfällen när du är färdig med din bok som fick mig att inse att jag är på steg två nu och har nog minst fem eller sex steg kvar innan jag faktiskt är klar på ”riktigt”…

Jag har skrivit mycket den senaste tiden. Jag skrev ut mitt bokmanus för ett tag sedan och har gått igenom det så noggrant jag kunnat, på jakt efter stavfel, syftningsfel och för att se att historien hänger ihop osv. Det tog mycket längre tid än jag trodde. Sedan har jag ändrat lite, flyttat om kapitel och skrivit till ännu mer. Mitt mål var på 60 000 ord, nu är jag uppe i över 77 000 ord och det lär nog bli mer innan jag är nöjd… Känns rätt bra ändå, att ha skrivit så pass mycket mer än mitt ursprungliga mål. Nu har jag skickat boken till en tjej som läst den tidigare, två nya testläsare och till Gilly (lektören), och såklart kommit på grejer som jag missat att lägga till i boken… Det kommer bli en låååång process innan jag faktiskt är klar och har en färdig bok i min hand. Min hjärna har varit väldigt trött sedan jag skickade iväg den i söndags, inte minst eftersom jag hade en deadline på en artikel då också (om covid-19 i Australien). Men nu tar jag en paus från skrivandet ett par veckor (förutom bloggandet förhoppningsvis, jag ska försöka styra upp några nya inlägg snart). Det ska bli väldigt spännande (och nervöst) att få feedback på boken 😀

Nu ska jag testläsa ett antal böcker som blivit lite liggande under min egen skrivprocess. Skönt att läsa någon annans texter som omväxling 🙂

Fotograf: Markus Spiske 

Goda nyheter

Förra veckan hände flera roliga saker. Bland annat så fick jag äntligen klart mitt första utkast på boken, och efter en vääääldigt lång väntan har mitt tillfälliga visum blivit godkänt! Okej, jag trodde ärligt talat att det skulle dröja mycket längre tid, det tog ”bara” 15,5 månader. Jag tror inte att någon som inte varit i samma sits kan förstå hur jobbigt det är när man helst av allt vill kunna vara tillsammans med sin älskling, och visumregler sätter stopp för det. (Joel kunde bara vara i Sverige i ett år och fick inte ens ett samordningsnummer, för att inte tala om alla krångliga regler för att stanna en längre tid/permanent i Australien…) Även fast det bara är ett tillfälligt visum, i väntan på att det permanenta förhoppningsvis också beviljas, kan jag vara kvar här med honom, och ändå kunna resa ”hem” när jag vill hälsa på familjen och vänner. (Ja, efter att covid-19 inte är ett hot längre, vill säga.) Det kommer ett visum-inlägg framöver, för dig som funderar på hur det går till.

I fredags kom ”svärmor” förbi med en flaska champagne och ”cabsav” (min favoritsmak på vin; cabernet sauvignon). Det var så fint att kunna krama henne och prata lite. Det var flera månader sedan vi sågs sist.

Dessutom hände en annan kul grej, men avvaktar med att berätta det tills jag vet mer 🙂 Wihoo! Mycket att fira!

Jag har skrivit ut boken, för att gå igenom hela på papper istället för i datorn. 150 sidor och över 70 000 ord nu, det känns nästan lite overkligt! 😀

Har du något att fira just nu? Berätta, så firar vi tillsammans! 🥳

Goda Skrivnyheter

Jag finslipar det första utkastet på boken för fullt just nu. Jag trodde att jag skulle hunnit klart till slutet på mars, men jag får nya idéer till fler kapitel hela tiden. Ibland sitter jag och skrattar högt för mig själv när jag skriver (haha jag vet att jag är lite knäpp), och jag är väldigt nyfiken på att se hur slutresultatet kommer bli! Det är så himla kul att göra bokresearch. Just nu håller jag på att forska lite i franska alpstugor till exempel. Jag hittade en för 17 miljoner euro som är galet fin… Den får funka som lyxstuga i en scen i boken 😉

Jag fick ett jättefint utlåtande och bra konstruktiv feedback på mina första 3,5 kapitel från lektörstudenten Gunilla (som har en toppenbra skrivblogg dessutom) för några veckor sedan, och det ser ut som att vi kommer ha ett himla fint samarbete framöver! Så otroligt glad över det, och det gör mig ännu mer pepp på att skriva 😀 Läs lite mer om om mina tankar i ett gästbloggsinlägg om varför man bör ha en lektör på hennes blogg HÄR 🙂

Annat skrivande jag gjort de senaste veckorna är ett blogginlägg på engelska för min väns tidning Trustworthy Magazine, om saker vi kan göra för att må bättre och känna lite mer positivitet nu när läget är som det är. Jag är så glad och rörd över de fina kommentarerna jag fick när jag delade det på Facebook. Läs gärna det HÄR om du vill 🙂

Jag har även skrivit två artiklar till kommande nummer av Trustworthy Magazine, dels om Bali då, och så om kraften i positivt tänkande. SÅ stolt över min vän Amina som har skapat sitt eget livsstilsmagasin! ❤

Fotograf: Green Chameleon

Jag ska även försöka få ihop en text till Down Under, och såklart blogga. Det händer inte så jättemycket här just nu, så lämna gärna en kommentar om det är något speciellt du är nyfiken på eller som du vill att jag ska skriva om 🙂

Ikea, promenader och ett lästips

Igår promenerade jag till IKEA för att kika efter en ny madrass till vår gästsäng. Det är vår gamla säng som är sjukt obekväm (den är typ hundra år gammal) och jag sover där ibland när jag inte kan somna eller om sambon snarkar för högt, och sover ganska kasst i den. Tyvärr var just den madrassen slut i hela Australien – jag tycker att de kunde upplyst lite tydligare om det när jag kikade på hemsidan 😉 – men jag köpte på mig lite andra småsaker istället:

Dillsill och matjesill till påsk, jordgubbssylt för att jag blev så sugen på att göra pannkakor, Daim för att det är gott, Gifflar för att jag var såå sugen på kanelbullar, Kalles kaviar för att det är så gott till ägg, 100 ljus för att det är kallt här på kvällarna, små plastpåsar till mat och en gräddsås. Brukar göra egen sås annars men eftersom jag skulle göra fetaostbiffar med potatis (och lingonsylt såklart!) så blev jag nyfiken och ville prova. Helt okej ändå men kommer fortsätta göra egen sås framöver 😉 Middagen blev jäääätteeeegoood och det kändes nästan som jag var på besök i Sverige för en stund.

Idag har jag också promenerat i ungefär en timme. Jätteskönt, och vädret är så himla härligt just nu! Runt 21 grader eller så. Har även skrivit en engelsk artikel för Trustworthy Magazine – HÄR kan du förresten läsa min senaste artikel om Tobbe (på sidorna 62-67). Jag jobbar vidare på boken också. Den är inte riktigt färdig än men det närmar sig. Jag har joinat en skrivutmaning på Facebook idag som pågår under påskhelgen, det kanske kan få kreativiteten att flöda ännu mer 🙂 Hur blir du inspirerad till att skapa och vara kreativ?

Glad påsk!

❤

Skicka lite kärlek

Jag älskar att få och skriva brev! Tyvärr är det verkligen snigelpost som gäller till och från Australien just nu (jag har två brev som skickades för 8 veckor sedan som inte kommit fram än…!), men det finns ju andra sätt att sprida kärlek på.

Med appen ”Riktiga vykort” från Postnord kan du göra vykort av dina egna bilder och skicka både inom Sverige och utomlands. Med koden ”KRAM” kan du dessutom skicka ett gratis vykort 🙂 Det har jag gjort. Jag skickade även ett ”vanligt” vykort som kostar 19 kr inom Sverige. Hoppas mottagarna blir glada 🙂

Nästa gång kanske jag överraskar någon med denna bild… Haha

Jag trodde det var nån typ av modernt konstverk men det är en dusch… 😛

Julmarknad på Wapnö

En av tjejerna som vi träffade på på Lögnäs gård tipsade om en fin julmarknad i Wapnö, utanför Halmstad. Eftersom ingen av oss (jag eller mina föräldrar) varit där passade vi på att åka dit efter att vi checkat ut från vår trevliga spavistelse.

Det var enkelt att hitta, trots att det kändes som det låg mitt i ingenstans (tur att gps finns!). Parkeringen var fullproppad och det kostade 100 kr per person att gå in. Vi kom dit när det fortfarande var hyfsat ljust (=grått!) ute, och åkte tillbaka när det var mörkt, och det var nog perfekt. Vi hann se allt i dagsljus men samtidigt njuta av den mysiga kvällsstämningen.

Det fanns små bodar/tält lite här och där där det såldes glögg, fisk och annat, och flera byggnader med en massa små stånd där det såldes bl.a hantverk.

Längre in fanns en affär där det såldes halländsk mjölk och andra lokala varor, och en byggnad med en massa stånd som sålde bl.a lakrits, chips och annat (helt i min smak, haha).

Pappa fick en ny vän som gjorde egna visselpipor, och det var jättekul att se hur snabbt han (visselpipshantverkaren alltså, inte pappa) slipade till dem. Det var kul att beundra alla olika hantverk som fanns (och skönt att få gå lite inomhus, det var verkligen kallt ute!).

Helt ärligt så var vi mest sugna på att åka hit eftersom tjejen vi träffade på spa:t sa att man fick gott om gratisprover med mat att prova på 😛 men så var inte riktigt fallet, attans… 😉 Vi fick förvisso smaka lite salami, lakrits, chips och sådant men det var inte alls på den nivån den där tjejen berättat om 😛 Vi köpte i alla fall lite salt, saltlakrits och salami med oss därifrån. Trevlig liten utflykt, nu har vi varit där också 🙂

Intervjudags

Tillbaka till Sverige igen, rättare sagt till Höganäs! En måndag i november åkte jag och Jennie till Tobbe för att umgås några timmar och för att jag skulle intervjua honom för en amerikansk tidning, som en vän startat och som jag skriver ideellt för ibland.

Vi hade laddat upp med pepparkakor, julmust och mjukost (alltså hur god är inte Kavlis ädelost med päron?!), och förutom vi tre så hade Tobbe även tre dövblindstolkar på plats. (Det var en student med som höll på att lära sig, vanligtvis brukar det vara två tolkar.) Hade det inte varit för att de var där hade jag glömt bort Tobbes dövblindhet. När han tittar rakt på en, vet exakt vem som sitter var och skrattar sitt härliga, glada skratt och drar upp roliga minnen från förr känns det precis som vanligt. Och på sätt och vis är det ju det, för hans personlighet är ju fortfarande densamma. Det blir en lite ny situation när det sitter människor med som är med i ”bakgrunden” (och naturligtvis är Tobbes ögon och öron) men inte med i samtalet. Tur att de finns! Hoppas så att Tobbe snart blir beviljad mer tolktid och assistans.

Tolken bakom Tobbe gör tecken på ryggen när omgivningen reagerar på något sätt – skrattar, nickar, applåderar eller annat. Den andra tolken, som håller Tobbe i handen, tolkar vad vi säger genom teckenspråk.

Förutom alla andra projekt Tobbe gjort så har han en ny spännande grej på gång som vi som känner honom vet att han kommer passa perfekt för – men det får han avslöja själv framöver. Det ska bli kul att se.

Timmarna gick fort och besöket avslutades med ungefär en timmes intervju. Det blir klurigt att översätta den till engelska, men det ska nog gå 🙂

Så roligt att vi hann ses två gånger denna gång jag var hemma! Det var kul att få se hans lägenhet, fika och uppdatera varann om livet just nu. Det får vi göra om när jag är tillbaka igen 🙂

Är du också sugen på att skriva en bok?

Inlägget innehåller affiliatelänkar.

Jag har velat skriva en bok så länge jag kan minnas. Som liten älskade jag att skriva noveller, och jag har läst flera olika skrivarkurser genom åren. På gymnasiet gick jag samhällsmedia och fick bland annat skriva om en diskborstes dagbok. Väldigt rolig och svår uppgift! Jag har även läst kreativt skrivande på distans, och när jag pluggade journalistik var det kurserna som handlade om att skriva för en blogg, krönikor och mer åt det skönlitterära skrivandet som jag älskade allra mest. Men vägen till att skriva en bok har ändå känts lång, mest för att jag inte vetat hur jag skulle börja, och vad jag skulle börja skriva om. Jag har flera böcker i huvudet som vill ner på papper och ut i världen, och det är lite det som är mitt problem även när det gäller mina funderingar på att starta eget – jag vill så mycket så jag vet inte var jag ska börja.

Men inga fler ursäkter!

I år har jag äntligen tagit tag i min stora bokdröm. När jag såg att en av mina favoritentreprenörer här i Australien, Leonie Dawson, skulle göra en kurs i bokskrivande under april var jag snabb med att anmäla mig. I slutet på mars satte jag mig äntligen och skrev några sidor utifrån min första bokidé. Det är tänkt att den första boken ska vara en rolig feelgood, men jag har insett längs vägen att jag tycker att det är svårt att skriva roligt, och just nu känns boken mer dyster än feelgood… Men det hoppas jag kunna ändra under vägen (och om inte så är det kanske meningen att berättelsen som vill ut ska vara lite åt det allvarligare hållet?) Med risk för att det kan ändras innan den eventuellt går i tryck: boken handlar i alla fall om tre tjejer som är runt 28 år, i jakten på kärlek, men även om utbrändhet och att finna meningen med livet.

Hur som helst, bokkursen (som är på engelska) heter ”Finish your book in 40 days” och började i april. Även fast jag inte är klar med boken än har den verkligen hjälpt mig att kickstarta min skrivprocess. Den största lärdomen jag tar med mig därifrån är en ganska enkel sak men något som hjälpt mig massor: bestäm hur många ord du vill att boken ska vara, och hur många ord du vill skriva per dag. I mitt fall var det 60 000 ord, och 1500 ord per dag (eller mer). Varje dag checkar man in hur det gått och om man skrivit de antal ord man bestämt sig för, vilket gör att man har lättare att faktiskt ta tag i det. Skrivkursen hjälper dig att styra upp att faktiskt skriva boken, hur du kommer vidare när det tar stopp och en hel massa stöd. I den tillhörande Facebookgruppen, och genom Leonies videor, får man en stor hejaklackskör som delar med sig av sina egna framsteg, hur de kommit vidare när de fastnat, många värdefulla tips m.m. Leonie är en kreativ själ och ”skrivtermometern” som ingår kommer säkert få dig att skratta lika mycket som jag gjorde när jag såg den (jag ritade en egen istället, haha). I slutet av kursen går Leonie även igenom hur man vill göra om man vill ge ut boken själv eller genom ett förlag.

Jag är SÅ glad att jag valde att gå denna kurs, för den har gett mig så mycket. Det roliga är att en ny omgång börjar i september, yay! Om du, eller någon du känner, funderar på att skriva en bok (och inte har något emot att kursen är på engelska) är detta verkligen en kurs för dig! Dessutom får vi som redan gått kursen i april hänga med även på denna runda. Om det låter som något för dig, kika gärna in här! (Affiliatelänk) Har du några frågor så svarar jag gärna. Vi kan bli ”accountability partners” och peppa varann! 😊

Hur mycket har jag skrivit då? I skrivande stund är jag uppe i strax under 46000 ord. Vissa kapitel har varit jobbiga att skriva, men jag tycker faktiskt det flutit på ganska bra ändå, fram tills att jag fick lite skrivkramp i slutet på skrivkursen och inte kunde skriva på över en månad… Men nu är jag igång igen och min deadline för ett första utkast är sista september. Till dess borde jag ju hinna skriva klart. Förmodligen kommer jag ändra målet till fler ord, kanske så många som 85000, men vi får se. Jag har redan en andra del i huvudet (där en av tjejerna såklart kommer flytta till Australien 😉).

Har du också en bokdröm? Skriver du redan nu? Berätta gärna, och vill du ha pepp för att komma framåt, tveka inte att höra av dig så kan jag peppa och tipsa om hur jag gjort hittills, eller joina kursen här (affiliatelänk) om den känns som något för dig!