Motstridiga känslor

[Varning för ett ganska deppigt inlägg...]

Mindre restriktioner! Idag lättar Adelaide ännu mer på restriktionerna som införts under pandemin, eftersom det gått så pass bra att hålla virusspridningen nere här. Bland annat så öppnar biografer, museer, skönhetssalonger, gym, restauranger (aaah vad jag saknar att hänga på Sushi Train med Joel, dit ska vi definitivt i veckan!), pubar, caféer m.m. Läs mer HÄR om du vill (på engelska). Jag var på stan förra veckan, för att hämta upp några reserverade böcker från ett bibliotek strax utanför city, och det var sååå mycket folk på stan. Flera affärer som varit stängda ett tag har öppnat upp nyligen igen och jag som inte shoppat på länge kunde inte låta bli att unna mig lite roligt skrivpyssel (scrapbookpapper, fin washitejp och sådant skoj).

Fin feedback på boken. Under gårdagen fick jag ett himla fint lektörsutlåtande på min bok från Gilly, och jag skulle vilja jobba vidare utifrån hennes givande feedback redan idag. Men hjärnan vill inte riktigt, jag känner mig ofokuserad och orolig.

Under tiden i USA… Jag har lite svårt att värja mig från allt som pågår i världen just nu, i synnerhet i USA. En av mina bästa vänner bor i Los Angeles. De får inte gå ut efter klockan 20 på kvällen. Det verkar vara krig mellan polis/militär och demonstranter på flera ställen i USA, även där hon och hennes älskling bor. Trump verkar hetsa till mer oroligheter och det är så skrämmande och helt fruktansvärt med all rasism. Jag är orolig över att hon eller hennes man ska bli utsatta för oprovocerat våld från polis eller någon annan, och just idag kan jag inte koppla bort tankarna på det. Vad händer med världen? Vad kan vi göra för att få stopp på det?