Älskade bibliotek

Idag var jag äntligen på det vanliga biblioteket i stan igen! De har dock stängt huvudingången så det var lite rörigt att hitta den nya ingången, speciellt med mitt fantastiska lokalsinne… 😉 Men till slut gick det!

Det får bara vara 20 personer på plats samtidigt på bibliotek just nu, så jag fick vänta tio minuter eller så innan jag fick gå in. Först var jag dock tvungen att uppge mitt namn och telefonnummer. Antar att det är för att de måste ha koll på ifall någon blir sjuk så de kan spåra andra som varit på samma plats. Det finns förresten en covid-19-app man kan ladda ner, men med tanke på att det inte tillkommit ett enda nytt fall i hela landet sedan gårdagen (och South Australia har inte haft speciellt många fall den här tiden jämfört med andra stater och länder), så jag känner inget behov av den. Läste nåt om att det finns en liknande app i Sverige med, har du den?

Här stod jag och tio personer till och köade innan vi fick komma in

”Please queue here. Please maintain 1,5 metre distancing”

Hur som helst. Jag lämnade tillbaka några filmer och böcker på ett annat bibliotek förra veckan (på Hutt library strax utanför stan) men så fick jag en påminnelse om att det jag lämnat inte hade lämnats… Jag blev lite fundersam (och det känns ju onödigt att behöva böta för nåt jag lämnat tillbaka i god tid), och tydligen är det så att de har böckerna m.m. i karantän i några dagar innan de registreras som återlämnade.

Det kändes SÅ märkligt att det var så tyst på biblioteket. Det är egentligen skönt i vanliga fall, men annars brukar det alltid vara ganska mycket folk där, och folk som sitter och snackar, har föreläsningar osv…

Lång historia där, sorry 😉 Jag skulle i alla fall bara låna fyra böcker som jag reserverat, men så hittade jag tre böcker till som verkade jättebra, så nu sitter jag här med 18 låneböcker… Lite tidsoptimist, javisst, haha. Den som jag fastnade allra mest för idag var denna:

The Digital Nomad Handbook” av Lonely Planet

Så nu vet ni var ni hittar mig… är det inte vid datorn där jag jobbar (och kaaaanske slösurfar lite för mycket ibland) så är det i en skön fåtölj med en stor hög böcker. Välkommen till mitt otroligt spännande liv 😉 Hihi! Vad läser du nu?

Veckan som varit

Idag började jag dagen med en halvtimmes promenad. Jag blev så sugen på att vara ute när jag såg vilken fin dag det är idag. Det är bara 14 grader ute men solen skiner och det känns mycket varmare än det är. Det stillar min saknad efter den svenska sommaren lite, speciellt när jag ser de vackra blommorna i vår trädgård. Jag är lite förvirrad, för i mitt huvud är det liksom grått, regnigt, snöigt, kallt och definitivt inga blommor under vintern, men det stämmer inte riktigt här. Visst, det är kallt inomhus, framförallt på kvällarna (imorgon ska det bli 4 grader på kvällen/natten!), men senare i veckan kommer det bli 17-19 grader varmt om dagarna igen och inget regn.

Förra veckan fixade vi i trädgården några dagar, med att klippa ner döda grenar och ”rensa bort” hösten från bjälkarna här ute. Det måste göras varje år, för grenarna på träden närmast huset är så starka att de skulle kunna flytta undan hela huset på lång sikt… Helt galet. Men väldigt rogivande och skönt jobb ändå! Jag trodde inte att jag skulle gilla trädgårdsjobb så mycket som jag faktiskt gör (minus gräsklippning, det kommer jag aldrig gilla). Det syns kanske inte så bra, men det skapas nya grenar som slingrar sig runt de andra grenarna, och de sitter fast riktigt hårt.

Papparazzibild på Joel genom ett fönster, haha.

Såhär såg det ut före (fönstret där är mitt kontor/pysselrum):

Och efter (sorry för dåligt ljus):

Annars har jag coachat och blivit coachad (på telefon), varit på det lilla biblioteket en sväng och lämnat och hämtat böcker, pratat mycket i telefon, sökt jobb, städat, hängt lite med ”svärpappa” och hans sambo, försökt hitta energin igen (har varit galet trött hela veckan) och ätit sushi, haha.

Jag har fått lite goda nyheter om ett jobb, så framöver kommer jag fokusera mycket på det. Lovar att berätta mer framöver. Det känns jätteroligt och spännande 😀 Jag ska även ta tag i feedbacken på boken från lektören. Det blir en händelserik vinter här 🙂

Två andra bra nyheter jag fått är att ett brev jag skickade till Sverige i slutet på januari eller början på februari äntligen kommit fram. Det tog bara fyra månader eller så… (!). Ett annat brev jag skickade i april har också kommit fram. Skönt! Blir lite orolig när brev är på vift sådär… Nu är det bara fem brev till som ska komma till rätta.

Har förresten pratat eller chattat med min vän i USA nästan varje dag sedan jag skrev mitt förra inlägg, så jag är lite mindre orolig när jag vet att hon faktiskt lever…. Det låter dramatiskt, men är väldigt glad att hon är okej.

Nu ska jag ta tag i resten av dagen och få lite jobb gjort. Njut av sommaren!

Motstridiga känslor

[Varning för ett ganska deppigt inlägg...]

Mindre restriktioner! Idag lättar Adelaide ännu mer på restriktionerna som införts under pandemin, eftersom det gått så pass bra att hålla virusspridningen nere här. Bland annat så öppnar biografer, museer, skönhetssalonger, gym, restauranger (aaah vad jag saknar att hänga på Sushi Train med Joel, dit ska vi definitivt i veckan!), pubar, caféer m.m. Läs mer HÄR om du vill (på engelska). Jag var på stan förra veckan, för att hämta upp några reserverade böcker från ett bibliotek strax utanför city, och det var sååå mycket folk på stan. Flera affärer som varit stängda ett tag har öppnat upp nyligen igen och jag som inte shoppat på länge kunde inte låta bli att unna mig lite roligt skrivpyssel (scrapbookpapper, fin washitejp och sådant skoj).

Fin feedback på boken. Under gårdagen fick jag ett himla fint lektörsutlåtande på min bok från Gilly, och jag skulle vilja jobba vidare utifrån hennes givande feedback redan idag. Men hjärnan vill inte riktigt, jag känner mig ofokuserad och orolig.

Under tiden i USA… Jag har lite svårt att värja mig från allt som pågår i världen just nu, i synnerhet i USA. En av mina bästa vänner bor i Los Angeles. De får inte gå ut efter klockan 20 på kvällen. Det verkar vara krig mellan polis/militär och demonstranter på flera ställen i USA, även där hon och hennes älskling bor. Trump verkar hetsa till mer oroligheter och det är så skrämmande och helt fruktansvärt med all rasism. Jag är orolig över att hon eller hennes man ska bli utsatta för oprovocerat våld från polis eller någon annan, och just idag kan jag inte koppla bort tankarna på det. Vad händer med världen? Vad kan vi göra för att få stopp på det?

Fotograf: Kelly Sikkema

En kreativ boost

Ibland älskar jag min hjärna! Den sprutar ut kreativa idéer och jag vet inte riktigt hur jag ska hinna göra verklighet av alla, haha. Något jag lärt mig på sistone är att agera på de bästa idéerna som dyker upp direkt, innan de hamnar i den delen av hjärnan som gör att jag tvivlar på om det är en bra idé eller inte. Jag agerar inte på alla idéer dock, men i helgen fick jag till mig två nya bokprojekt som jag genast tagit tag i. Vi får se hur det går, men åh så spännande det känns! Ibland tar det lite tid innan mina idéer landar ”rätt” (som med min första bok som behövde några år för att ”mogna”) och ibland går det jättefort.

Jag har läst några enstaka texter nyligen om ifall det verkligen är okej att vara kreativ under rådande omständigheter (pandemin) eller inte. Det är längesedan jag känt mig såhär kreativ som jag gjort det senaste året, och det har ärligt talat inget med pandemin att göra. Eller – en av idéerna har faktiskt ”inspirerats” av det… Men det har nog mer att göra med att jag är i ett flow av skapande, som triggar fler idéer som leder till mer skapande. Att jag inte har ett jobb att gå till om dagarna (det hade jag inte innan pandemin heller) gör att jag har tid att ta det lugnt, slappna av och göra sådant som inspirerar mig mellan jobbsökandet. Då föds mina idéer och jag gör verklighet av det jag kan och hinner med. Mitt liv hemma i Sverige är mycket mer socialt än i Adelaide, och även fast jag verkligen saknar att vara social så tror jag att det är ”balansen” mellan socialt och inte lika socialt som gör att kreativiteten kan flöda mycket mer när jag är här, när jag får tid att landa i mina drömmar på ett annat sätt.

Inte minst så får jag kreativ energi av likasinnade. Jag är SÅ tacksam över att jag hittat flera författar”kollegor”! Vi ger varandra konstruktiv feedback på det vi skriver, så det kan bli ännu bättre. Det ger mig en så himla härlig energi och ännu mer skaparglädje. All den här skaparglädjen får mig att känna att jag närmar mig min entreprenörsdröm mer och mer och jag älskar det 😀

Fotograf: Dragos Gontariu

Vissa dagar är det dock som att all energi är borta. Då känns allt deppigt, jag saknar min familj och vänner i Sverige (och att resa) som fasen, jag blir ledsen över att pandemin gör att jag inte kan vara social med mina vänner och Joels familj här i Adelaide heller och då vill jag bara gömma mig under täcket och äta chips. Och det är också okej. Det är okej att känna vad man nu känner, även fast det ibland kan vara skitjobbigt mitt i stunden. Ibland måste vi påminna oss om det.

Vad tänker du om det här? Hur är din kreativitet, nu och annars? Hur mår du just nu? ❤

Noll koll

Det här inlägget kunde lika gärna ha rubriken ”Vilse i min egen trädgård”, för det är nästan så illa 😉 Ett tips för allas bästa: lita aldrig på mig när det gäller vägbeskrivningar. Jag är seriöst helt kass på att hitta rätt och har noll lokalsinne. Det känns lite pinsamt att erkänna eftersom jag borde känna till vårt område (Brooklyn Park) utan och innan. Men nä, tydligen hjälper inte det 😛

Jag vet inte hur många gånger jag promenerat till IKEA, men det är precis som att när jag inte har Joel med mig så väljer jag alltid nån ny, krånglig väg när jag ska gå antingen dit eller hem. Förra veckan till exempel, då hamnade jag på en gata som jag inte alls kände igen. HUR är det möjligt? Dessutom var det en gata som inte alls ligger långt ifrån vår gata.

Jag fick syn på ett hus som var till salu och jag gillade verkligen trädgården (det lilla jag kunde se):

Älskar palmer och de där växterna. Det blev en bra promenad ändå. Det är så trevligt att promenera i vårt område för alla hälsar eller ler mot en. 🙂

Varför var jag på IKEA då? Jo, jag har tydligen råkat göra sönder vårt madrasskydd (heter det så?). Fråga mig inte hur… Joel säger att det är på grund av min rastlösa fot som lever ett väldigt spännande och aktivt liv på nätterna 😛 Han är inget fan av att använda ”vanliga” lakan ovanpå madrasskyddet. Kanske en aussiegrej? Det använder jag alltid i Sverige. Hej då, egyptiska bomull 😦

Köpte ett extra mjukt madrassskydd + ett vanligt. Hittade även ett kuddfodral till en kudde vi har i soffan eftersom någon råkat göra sönder det med… Eeehhm. Börjar ana ett mönster här?

Försökte lura Joel att jag köpte denna fina rosa dalahäst till hans ”spelrum” (där hans dator och även ett gammalt piano finns), men han trodde inte på mig. 😉 Övervägde faktiskt att köpa den på riktigt, men den skulle inte riktigt passa in nånstans så jag lät bli…

Fin va? Har du också dåligt lokalsinne? 😀

I min lilla skrivarbubbla

Haha, jag känner mig nästan lite lurad. Jag trodde nog att när jag skrivit klart mitt första utkast på min bok så skulle det bara vara lektörsläsningen kvar, och så en del ändringar utifrån hennes förslag, och sedan så skulle jag vara klar på riktigt. Men alltså njaaa… Jag hittade nyligen en klockren artikel om Sju tillfällen när du är färdig med din bok som fick mig att inse att jag är på steg två nu och har nog minst fem eller sex steg kvar innan jag faktiskt är klar på ”riktigt”…

Jag har skrivit mycket den senaste tiden. Jag skrev ut mitt bokmanus för ett tag sedan och har gått igenom det så noggrant jag kunnat, på jakt efter stavfel, syftningsfel och för att se att historien hänger ihop osv. Det tog mycket längre tid än jag trodde. Sedan har jag ändrat lite, flyttat om kapitel och skrivit till ännu mer. Mitt mål var på 60 000 ord, nu är jag uppe i över 77 000 ord och det lär nog bli mer innan jag är nöjd… Känns rätt bra ändå, att ha skrivit så pass mycket mer än mitt ursprungliga mål. Nu har jag skickat boken till en tjej som läst den tidigare, två nya testläsare och till Gilly (lektören), och såklart kommit på grejer som jag missat att lägga till i boken… Det kommer bli en låååång process innan jag faktiskt är klar och har en färdig bok i min hand. Min hjärna har varit väldigt trött sedan jag skickade iväg den i söndags, inte minst eftersom jag hade en deadline på en artikel då också (om covid-19 i Australien). Men nu tar jag en paus från skrivandet ett par veckor (förutom bloggandet förhoppningsvis, jag ska försöka styra upp några nya inlägg snart). Det ska bli väldigt spännande (och nervöst) att få feedback på boken 😀

Nu ska jag testläsa ett antal böcker som blivit lite liggande under min egen skrivprocess. Skönt att läsa någon annans texter som omväxling 🙂

Fotograf: Markus Spiske 

Friskis&Svettis – jympa

För ett tag sedan blev jag tipsad om att Friskis&Svettis har gratis onlineträning just nu. Det glömde jag bort tills häromdagen, så idag har jag testat deras jympapass. Det var nog mer än 10 år sedan jag tränade på Friskis senast så det var kul att köra ett pass där igen. Friskis & Svettis i Australien, vem kunde ana det 😉

Jag har ätit en väldigt god lunch idag också, laxsallad… Laxen var såååå jäkla god! 😀

Väger det upp för de goda bakelserna sambon hade med sig hem från Swedish Tarts igår? 😀 Hihi. Lite avis på att mitt svenska favoritfik ligger precis vid hans nya jobb, tur han vet vad jag gillar därifrån 😉

Skräppostkommentarer…

Jag läste en bloggbok förra året, och där stod det att det skulle trilla in skräppostkommentarer när man har en blogg. Jag trodde inte riktigt på det eftersom jag inte varit med om det tidigare, men det trillar faktiskt in såna då och då. De flesta följer samma mönster som det stod i boken: de ger en komplimang för intressant/välskrivet inlägg, ”keep up the good work” och en förfrågan om att gå till en viss hemsida. Det ser ju ”snällt” ut men hemsidan kan antingen vara en harmlös sida som bara vill driva mer trafik, eller virus. Skönt att WordPress har ett spamfilter så alla såna kommentarer hamnar där 😛

Och på tal om skräppost så får jag i princip bara en massa skräp till en gammal mailadress jag har. De handlar om viagra, att jag har godkända lån som väntar på att bekräftas så jag kan få pengar och att jag har utbetalning av en massa bitcoins. Får du också sånt, eller är ”skräppostskaparna” mer kreativa med vad de skickar till dig?

…. totalt jätteonödigt inlägg, men det händer inte så mycket här just nu, haha. Återhämtar mig efter förra veckans goda nyheter 😉 Jag har för övrigt över 13000 mail i min vanliga inkorg som jag använder oftast, kanske dags att rensa lite…

Goda nyheter

Förra veckan hände flera roliga saker. Bland annat så fick jag äntligen klart mitt första utkast på boken, och efter en vääääldigt lång väntan har mitt tillfälliga visum blivit godkänt! Okej, jag trodde ärligt talat att det skulle dröja mycket längre tid, det tog ”bara” 15,5 månader. Jag tror inte att någon som inte varit i samma sits kan förstå hur jobbigt det är när man helst av allt vill kunna vara tillsammans med sin älskling, och visumregler sätter stopp för det. (Joel kunde bara vara i Sverige i ett år och fick inte ens ett samordningsnummer, för att inte tala om alla krångliga regler för att stanna en längre tid/permanent i Australien…) Även fast det bara är ett tillfälligt visum, i väntan på att det permanenta förhoppningsvis också beviljas, kan jag vara kvar här med honom, och ändå kunna resa ”hem” när jag vill hälsa på familjen och vänner. (Ja, efter att covid-19 inte är ett hot längre, vill säga.) Det kommer ett visum-inlägg framöver, för dig som funderar på hur det går till.

I fredags kom ”svärmor” förbi med en flaska champagne och ”cabsav” (min favoritsmak på vin; cabernet sauvignon). Det var så fint att kunna krama henne och prata lite. Det var flera månader sedan vi sågs sist.

Dessutom hände en annan kul grej, men avvaktar med att berätta det tills jag vet mer 🙂 Wihoo! Mycket att fira!

Jag har skrivit ut boken, för att gå igenom hela på papper istället för i datorn. 150 sidor och över 70 000 ord nu, det känns nästan lite overkligt! 😀

Har du något att fira just nu? Berätta, så firar vi tillsammans! 🥳

När tekniken inte vill som jag

Min älskade laptop verkar sjunga på sista versen 😦 Jag kan inte använda den utan att ha strömmen inkopplad hela tiden längre, och det känns inte som ett bra tecken alls 😦 Jag vet inte om det går att fixa på nåt sätt? Om du vet så dela gärna med dig i en kommentar 💕 Visst, jag skulle kanske kunna köpa en ny, men problemet är att jag gärna vill ha en svensk laptop, med svenskt tangentbord eftersom jag skriver mycket mer på svenska än på engelska, och jag vet inte när jag kan åka ”hem” igen i nuläget… Hoppas den håller ut tills dess, om inte längre. Den börjar bli ganska seg och långsam också, så jag ska nog föra över allt viktigt till mina externa hårddiskar (jag har tre olika, haha). Mobilbatteriet är inte heller helt hundra. Suck…

Jaa, det här inlägget blev ju inte skitkul direkt, sorry för det 😉 Här kommer en bild från 2017, när Joel var med och firade Valborg för första gången 🙂 Ha en fin Valborg!