Hemlängtan

Det händer inte ofta, men ibland får jag en väldigt stor hemlängtan. Det hände för ett par veckor sedan och det hjälpte inte ens att prata med pappa i telefon och höra hans lugna jämtländska dialekt.

Det händer inte så mycket här just nu (samtidigt som det gör det; jag skriver på en bok, söker jobb och sysselsätter mig med en del annat också) – det är lugnare här i Adelaide under vintermånaderna jämfört med resten av året, och det känns lite som att vi gått i ide en stund… Till skillnad från att se alla härliga bilder på semestrande, badande människor som njuter av solen i Europa och hemma i Sverige 😉 Det hjälper ju inte heller direkt 😛

Tack vare att jag bodde här tre år under en period (2013-2016) har jag haft tid att upptäcka framförallt två saker som fungerar bra för att få bukt med den värsta hemlängtan, åtminstone för mig:

  • Att vistas i en miljö som påminner om den hemma, t.ex. umgås med svenska vänner eller hänga på IKEA en stund, och äta något typiskt svenskt eller europeiskt.

Det tar bara 20 minuter att promenera till IKEA härifrån. Jag kände för en lång promenad sist jag hade hemlängtan, så jag gick till Aldi också som ligger ca 20 minuter från IKEA (och ca 40-45 minuters promenad från där vi bor). Att gå runt inne på Aldi (som är som Lidl och Netto ungefär) får mig att känna mig hemma för en stund – hemma som i alla de gånger jag och mina föräldrar hälsat på släkten i Tjeckien och Tyskland. Det doftar likadant som där, gångarna följer samma mönster och produkterna är bekanta.

Precis som på IKEA med andra ord. Doften av nya trämöbler går inte att ta miste på. När jag gick runt och letade efter värmeljus så gick jag förbi någon produkt som hette Frösön (där min pappa, farmor och faster bodde för många år sedan). Det var nästan så jag köpte den bara för känslan jag fick av namnet (det var någon slags möbelklädsel tror jag, totalt onödigt spontanköp så jag lät bli, haha). Jag hittade värmeljusen och kan ha köpt lite svenskt lösgodis (de har saltlakritsnappar där nu, yay!), och en färsk kanelbulle också. Kanelbullen var inte riktigt lika som hemma, men ändå klart godkänt.

På väg hem igen slogs jag av ännu en doft; den fantastiska Adelaide-doften av träden, blommorna, växterna och den där doften som finns här. Den påminde mig om när Joel kom och hämtade mig på flygplatsen (som ligger precis vid IKEA) i oktober, och jag kände den där härliga medelhavsvärmen och den typiska Adelaide-doften.

”Välkommen till Adelaide”-skylt vid flygplatsen
  • Den andra saken jag gör ibland när jag får hemlängtan är att leta upp någon plats som påminner mig om varför jag älskar att bo här.

Det brukar oftast bli Botaniska trädgården med alla vackra träd, växter och blommor, eller stranden, och bara andas in frisk luft. Jag älskar palmerna här och de ger mig alltid en härlig utomlandskänsla som tar bort en del av hemlängtan. Det finns många fina parker här i stan också, bland annat denna i närheten av Thebarton.

Ibland kan något så enkelt som en promenad på stan hjälpa också. Det är alltid fullt med folk på stan här, oavsett årstid och veckodag (som mest är det runt jul och när det är festivaler i stan under sommaren), och det är en stor kontrast mot Helsingborg.

Du som bor eller har bott utomlands, vad gör du när du får hemlängtan?

Masterchef-trio går i graven

Jag älskar ”Masterchef Australia”. Ingen annan Masterchef-variant kommer ens i närheten, tycker jag, och det var fantastiskt att få träffa (och senare även intervjua) en av domarna, Matt Preston, på hans workshop på IKEA nyligen. 

Ikväll avgörs vem som är Australiens mästerkock för 2019. Under våren har det kommit artikel efter artikel om hur en av domarna, George, har betalt sina anställda för lite. Han har varit borta lite då och då under säsongen – kanske var det för att han stängde ner sin restaurang The Press Club i Melbourne i slutet av juni, eller kanske var det för att han blev bötfälld av Australiens version av ombudsmannen för uteblivna löner.  Han verkar ha en del att reda upp, om man säger så.

Det kan vara så att jag inbillar mig, men jag tycker det sett ut som att Gary, den tredje domaren, har varit mer tårögd än vanligt under den här säsongen, och funderat på om det är för att han känt med deltagarna så mycket, för att han säkert är trött under de långa dagar under inspelningarna av Masterchef, eller kanske på grund av den sorgliga nyhet jag nyss läst – de tre domarna (Gary, Matt och George) kommer inte vara med i fler avsnitt av Masterchef Australia, och denna säsong (alltså 2019) är den sista för dem. De kanske är för dyra för Channel 10, men kan tänka mig att all kritik över hur George behandlat sina anställda också spelar in. En teori jag och Joel funderat på är att George kanske blev uppsagd (tydligen har 22 000 personer skrivit på ett upprop där de kräver det), och så ville inte de andra två fortsätta. Det är galet att George kunnat hålla på som han gjort, förhoppningsvis är det stopp för det nu. (Inget av dramat har märkts av i programmet.)

Oavsett anledningarna till varför de kommer bytas ut mot andra domare är det såå tråkigt. Det har varit höstens och vinterns höjdpunkt att följa dem och deltagarna, avsnitt efter avsnitt, och jag kommer verkligen sakna dem allihop 😭

Ni i Sverige har en fantastisk säsong att se fram emot (den visas nog nästa år hos er?), med nya utmaningar, spännande australiensiska ingredienser, och många fantastiska personligheter bland deltagarna. Jag tror aldrig jag gråtit och ”njutit” så mycket som under denna säsongen, och även om vinnaren inte var min favorit var det ändå en värdig vinnare, otroligt duktig verkligen (kul grej: jag hade känslan av att min toppfavorit skulle hamna bland topp tre, och så blev det!). Känns så bitterljuvt nu när sista avsnittet sänts, som en tomhet inom mig! Konstigt ändå hur folk man aldrig träffat (förutom Matt då ;)) kan påverka en så starkt, bara genom ett tv-program. Jag kanske måste se om hela säsongen igen lagom tills att ni kan se den, så kan vi diskutera avsnitten 😉

Lunchdejt med Matt Preston

Den 18 juni hade självaste Matt Preston (från Masterchef Australia) en workshop på IKEA i Adelaide. Han har en egen kökskollektion där och passade på att visa lite olika svenska recept ”med en twist”.

Matts kökskollektion och en pappers-Matt som ser väldigt äkta ut!

Jag är inget fan av köttbullar (främst för att det oftast brukar vara lök i, som jag inte tål), men blev ändå glad när han berättade att köttbullar traditionellt sett serveras med potatismos, sås och lingonsylt. Hans twist på köttbullar blev en köttbulletaco, som alla fick smaka på. Jag kände mig aningens tveksam men den var jättegod!

Han lät även en dam få prova Kalles kaviar. Hon tyckte om den (!), även hans ”twist” på ett Kalles kaviar-recept han delade med sig av.

Matt Preston pratade väldigt mycket, skojade mycket och har en helt fantastisk personlighet. Han delade med sig av minnen från Masterchef-inspelningar och vi fick även gissa var Masterchef Australia är som mest populärt – om jag inte minns fel har de flest tittare i Indien.

Efter workshopen gick det bra att fotas tillsammans med Matt, så när det var min tur berättade jag att jag är svensk. Han frågade varifrån och visste precis var Helsingborg ligger, och han bara fortsatte imponera på mig 😛 Vi pratade lite om Kalles kaviar-receptet och att jag aldrig hört talas om det förut, och han gav mig rätten att få ta med det till Sverige, hahaha. Vem vet, det kanske jag gör 😉

Efter workshopen var jag som på moln, det var så himla roligt att lyssna på honom och att få prata lite med honom. Trots att han är en väldigt stor kändis här (och utomlands) var han väldigt jordnära, rolig och det kändes som han skapade ett band med alla han pratade med. Och vet ni, jag lyckades få till en intervju via mail med honom efteråt! Så himla roligt! Den ska jag skicka in till nästa nummer av ”Down Under” 🙂

Edit: HÄR kan du läsa artikeln 🙂

Drottningens födelsedag

Idag, 10 juni, firas den brittiska drottningens födelsedag här i Adelaide i South Australia. Det är en röd dag, och skolor och de flesta affärer har stängt. Till och med Australia Post ser till att uppmärksamma denna dag med frimärken till drottningens ära.

the-queens-birthday-2019-set-of-stamps-existing.png.auspostimage.680_0.default.medium

Bild från Australia Post

Det konstiga är bara att det inte är hennes riktiga födelsedag. Den är nämligen den 21 april. Ännu konstigare är att hennes födelsedag firas på olika datum i olika stater här (och dessutom på olika datum varje år):

  • 10 juni i South Australia, Victoria, New South Wales och Tasmanien
  • 30 september i Western Australia
  • 7 oktober i Queensland

En annan lustig sak jag upptäckte när jag kikade efter datumen är att jag är en halv centimeter längre än drottning Elizabeth. Hon ser ju så liten ut på alla bilder, är jag också sådär kort? 😛

Årstiderna i Australien

Vackra höstfärger i vår trädgård

Årstiderna är de motsatta här mot vad de är i Sverige och större delen av världen. Nu i maj är det som om det vore november i Sverige, det vill säga höst, men där upphör nog likheterna. Hösten här är betydligt varmare än hemma, och varierar från stat till stat.

Adelaide, där jag bor, har medelhavsklimat och det är sällan det blir så där otäck fuktig värme om somrarna, även om det kan hända. Däremot kan det blir rejält varmt och i somras hade vi hela +47 grader någon dag. Det varmaste jag upplevt hittills är +50 grader (!), på landsbygden i South Australia (i lilla Port Augusta). Klimathotet känns onekligen väldigt tydligt ibland.

Men tillbaka till hösten. I Adelaide är det runt +20 grader just nu, ibland ett par grader mer eller mindre. Det var +32 grader några dagar i april; det är kanske motsvarigheten till aprilvädret i Sverige, fast med sommaren som vill dröja sig kvar lite? 😉 Det är inte många dagar solen inte kikar fram och det är en av sakerna jag verkligen älskar här: allt solljus och alla soltimmar! Det är som att jag vaknat till liv mentalt mycket mer sedan jag flyttade hit, och kreativiteten flödar som aldrig förr. Det märks dock att klockan är inställd på vintertid och det är mörkt redan vid 18. Min kära mamma berättade att det är ljust i Skåne fram till 21.30 redan i april – det är något jag verkligen kan sakna, för här är det bara ljust till strax innan 21 när det är sommar. Inget går upp emot ljusa svenska vår- och sommarkvällar… Utom möjligtvis att vara i Australien 😉

Det är vanligtvis torrt om somrarna och regnigt på vintern, och häromdagen var det ett litet åskoväder och massa regn.

Vintern är däremot inte mycket att hurra för här. Husen är dåligt isolerade, och är det 10 grader ute är det ofta max 10 grader inne också. Eftersom elen är dyr är det vanligt att folk sitter med mössa, halsduk, vantar och jackor när det är som kallast. Jag som är van vid ett liv i Sverige, med värme och trippelglas i fönstrena (här är det bara ett glas, i alla fall i de äldre husen) vägrar det och vi har ett litet rullbart vattenelement, ett element som sitter fast i väggen, värmedyna och värmefilt. Jag är gärna hemma i Sverige under den svenska sommaren, eller reser norrut till de mer tropiskt varma städerna här när jag kan. Det är dock dyrt med både inrikesflyg och att flyga hem, så i år blir det en vinter här i södra Australien. Då är det er tur att göra mig lite avundsjuk med härliga semesterbilder på mjukglass med strössel, solglasögon, bad, grillning och sena kvällar utomhus. Njut för mig med 😊

Varför Australien?

Ända sedan jag såg ”Bernard och Bianca i Australien” (tror jag var 9-10 år då) har jag känt en stor längtan till att besöka det vackra, stora landet långt där borta. Tänk att få se livs levande kängurur och till och med kunna krama en koala! 

År 2005 bestämde jag och en vän oss för att resa utomlands tillsammans. Först hade vi tänkt åka till Thailand men av olika anledningar bestämde vi oss istället för att åka till Australien och Nya Zeeland. Det var en fantastisk resa, och där och då bestämde jag mig för att komma tillbaka en dag och stanna längre. Klimatet var underbart, människorna var trevliga, koalorna kramgoa, naturen fascinerande och männen snygga (fast okej, de är ganska snygga i Sverige också).

2011 började jag plugga internationella relationer på Malmö högskola. Där ingick två valfria terminer och jag hade tänkt tillbringa en termin i Australien. Först var det Perth som fångade mitt intresse, men efter lite funderande fram och tillbaka och samtal med en supertrevlig kvinna på Study Abroad blev det Adelaide istället. I slutet på januari 2013 åkte jag dit. Skolan började i mars och efter 1,5 vecka hos en svensk kompis som då bodde i Brisbane åkte jag till Adelaide i mitten på februari. Ganska snart träffade jag aussien Joel. Jag bestämde mig för att förlänga min vistelse med en termin till, som sedan blev två år till (!) vilket ledde till en kandidatexamen i internationella relationer från University of South Australia; visst klingar det lite roligare (men jäkligt mycket dyrare) än Malmö högskola! Jag och Joel har varit tillsammans i över sex år nu ♥

Har du varit i Australien? Var?

Lycka!

 

Välkommen hit!

Vad roligt att du hittat hit, varmt välkommen! I den här bloggen kommer jag skriva om livet utomlands, kulturkrockar, visum, varför jag hamnat här egentligen, mina smultronställen, konstig (och god!) mat, och mycket annat. Jag hoppas du vill hänga med på mitt äventyr och kanske få inspiration till att resa hit du med någon gång! Säg till om du råkar vara i Adelaide så ses jag gärna på en fika 😊 Om det är något speciellt du vill veta eller är nyfiken på, hojta till så ska jag göra mitt bästa att svara på det! ♥